Powered by Jasper Roberts - Blog

Nyckeln till Lycka

Det där med att vara lycklig. Hur blir man det? Här är viktiga pusselbitar i det svaret:
 
Grunden
 
- Rör på dig
Övning: se till att röra på dig minst 30 minuter om dagen, det ökar kroppens egna lyckohormoner och bidrar till välmående.
 
- Ät näringsrik mat
Övning: välj bort skräpmat och satsa på mat med mycket byggstenar och full av näring. Alla kalorier ska förpackas med vitaminer och mineraler. Brister gör oss kemiskt olyckliga.
 
- Sov ordentligt
Övning: se till att komma i säng samma tid varje dag och gå upp samma tid varje dag. Se till att sova dina timmar, det är svårt att vara trött och lycklig.
 
- Behandla beroende
Övning: är du beroende av något är det viktigt att du får hjälp med det. Drogar du på socker, alkohol, shopping, narkotika etc. funkar ingenting i livet. Sök hjälp i 12-stegsprogram.
 
Mellannivå
 
- Tacksamhet
Övning: varje kväll innan du somnar så tänker du på 3 grejor du varit tacksam för under dagen
 
- Nu-glädje
Övning: Varje morgon tänker du på 3 saker du ser fram emot under dagen
 
- Ett roligt jobb
Övning: jobba måste man. Man kan inte gå omkring och vara arbetslös för att "ta reda på vad man vill". Det gör oss olyckliga. Men trivs du inte på ditt jobb är det viktigt att hitta nya alternativ. Det är ju där du spenderar 33% av din dag.
 
- En rolig fritid
Övning: ta reda på om du är extrovert eller introvert och planera din fritid efter det. Är du extrovert så se till att spendera en stor del av din fritid i andras sällskap. Är du introvert så ser du till att få mycket egentid.
 
Högsta nivån
 
- Måldefinition
Övning: Ta reda på vart du vill i livet. Varesig det gäller med familjen eller med jobbet. Jobba med SMART: Specifikt, Mätbart, Attraktivt & Tidssatt. Ett mål i taget. Genom att jobba mot dina mål så ökar du lyckorusen i livet.
 
- Kasta offerkoftan
Övning: det händer oss svåra saker i livet. Saker som är orättvisa och traumatiska. Men vi hjälper inte oss själva genom att känna oss som offer i livet. Det är inte synd om mig för mina matallergier och det är inte synd om mig för att jag inte kan äta lagom av socker. Jag tar ansvar väljer att axla en ledarroll i mitt liv.
 
- Hitta dig själv
Övning: sluta ljug och våga visa dig själv. Alla små små vita lögner i vardagen är onödiga och tar på vår självkänsla. Lögner kommer ofta per automatik. När du kommer på dig själv att ljuga så berätta omedelbart att du gjorde det. Lev i sanning med dig själv och be inte om ursäkt för den du är.
 
KÖSS
 
 
 
4

Ny man

Min man är inte sockerberoende. Inte mer än andra. Klart han får sug efter sött, men så är det ju med alla ämnen som stimulerar beroendehjärnan. Han låser dock inte in sig och hetsäter. Han kan liksom köpa en pingvinstång och va nöjd sen. WTF? Känner jag inte igen mig i - alls!
 
Därför har han under nästan ett års tid pendlat mellan socker/avgiftning. Ätit LCHF på veckorna, druckit öl och ätit chips på helgerna. Sedan har en pinvinstång slunkit ner här och var när de kemiska cravingsen blivit för stora. 
 
Sedan förra måndagen har han varit helt clean. Ätit strikt LCHF igen för att bli av med semesterfluffet och må bättre. Vad har hänt? Tja, om jag uttrycker det milt: HALLELUUUJAAAH! Alltså herregud. Jag knäpper mina händer och ber till en högre makt och hoppas han vill fortsätta med detta. Jag är dökär i min karl. Fy attans vad jag älskar honom! Och jag som trodde att det inte gick att bli mer kär. Det. Går.
 
De första dagarna va ju såklart jobbiga. Han var gnällig och känslig. Röt lite väl snabbt. Sov hela tiden och var tyst. Det var ju ju förberedda på så det var inga problem. SEEEN öppnades himlen. Han är social. Koncentrerad. Lyssnar och ger goda råd. Glad. Öppen. Mysig. Det är han ju i vanliga fall också, men multiplicera detta med faktor 100 och vi har en abstinent Martin.
 
Ibland undrar jag. Istället för äktenskapsrådgivning borde man sätta sin karl på ketos. Haha. Skämt å sido. Nej, men relationen spirar när båda är i ketos. Man ger mycket mer, blir mycket närmre. Kärleken växer medan figuren krymper.
 
Sedan är det mycket enklare när hela familjen gör samma. Då slipper man hålla på att frestas när de andra äter skräp. Det som är negativt är att i början ska man ge fan i triggersituationer. Martins är fest. Jag har inga problem att skita i alkoholen och sockret på fest, medan Martin verkligen inte kan. Så vi måste unvika det ett tag, så helgerna blir lite tråkigare eftersom vi tackar nej till tillställningar. Jag vill inte utsätta Martin för det liksom. Men det hittar vi en lösning på i framtiden också! Men inte när han är nyabstinent, det är bara förjävla elakt.
 
KÖSS
 
 

Ny man

Min man är inte sockerberoende. Inte mer än andra. Klart han får sug efter sött, men så är det ju med alla ämnen som stimulerar beroendehjärnan. Han låser dock inte in sig och hetsäter. Han kan liksom köpa en pingvinstång och va nöjd sen. WTF? Känner jag inte igen mig i - alls!
 
Därför har han under nästan ett års tid pendlat mellan socker/avgiftning. Ätit LCHF på veckorna, druckit öl och ätit chips på helgerna. Sedan har en pinvinstång slunkit ner här och var när de kemiska cravingsen blivit för stora. 
 
Sedan förra måndagen har han varit helt clean. Ätit strikt LCHF igen för att bli av med semesterfluffet och må bättre. Vad har hänt? Tja, om jag uttrycker det milt: HALLELUUUJAAAH! Alltså herregud. Jag knäpper mina händer och ber till en högre makt och hoppas han vill fortsätta med detta. Jag är dökär i min karl. Fy attans vad jag älskar honom! Och jag som trodde att det inte gick att bli mer kär. Det. Går.
 
De första dagarna va ju såklart jobbiga. Han var gnällig och känslig. Röt lite väl snabbt. Sov hela tiden och var tyst. Det var ju ju förberedda på så det var inga problem. SEEEN öppnades himlen. Han är social. Koncentrerad. Lyssnar och ger goda råd. Glad. Öppen. Mysig. Det är han ju i vanliga fall också, men multiplicera detta med faktor 100 och vi har en abstinent Martin.
 
Ibland undrar jag. Istället för äktenskapsrådgivning borde man sätta sin karl på ketos. Haha. Skämt å sido. Nej, men relationen spirar när båda är i ketos. Man ger mycket mer, blir mycket närmre. Kärleken växer medan figuren krymper.
 
Sedan är det mycket enklare när hela familjen gör samma. Då slipper man hålla på att frestas när de andra äter skräp. Det som är negativt är att i början ska man ge fan i triggersituationer. Martins är fest. Jag har inga problem att skita i alkoholen och sockret på fest, medan Martin verkligen inte kan. Så vi måste unvika det ett tag, så helgerna blir lite tråkigare eftersom vi tackar nej till tillställningar. Jag vill inte utsätta Martin för det liksom. Men det hittar vi en lösning på i framtiden också! Men inte när han är nyabstinent, det är bara förjävla elakt.
 
KÖSS