Vrålätardagar!

Många har ställt frågan om jag är rädd för att ramla tillbaka i ätbeteende då jag har min vrålätardag! Först å främst kanske jag ska förklara vad en vrålätardag är. Jo, en gång varannan månad får jag äta precis vad jag vill och hur mkt jag vill! Oftast slutar det i katastrof! Det slutar med att jag ligger på toaletten och kvider. Och det är det som är själva grejen. Jag ska äta tills det tar stopp liksom. Det låter verkligen inte hälsosamt, men för mig behövs det för att få en påminnelse om hur jäkla bra mitt liv är nu. För det är det! Sjukt bra! Jag hade ju en vrålätardag varje dag innan jag träffade LCHF. Mitt sockerberoende drev mig till att äta tills jag mådde illa. Fy fan! Hör på den liksom! Och det behöver jag påminna min lilla djävul på axeln om, så det inte blir massa fusk dagarna i ända! Här mår vi bra istället! Och eftersom jag äter så galet mycket på min vrålätardag, så släcks suget! Jag vill inte titta på en vidrig godisbit på flera veckor! För mig funkar alltså vrålätardagar. Dock har jag haft några där jag ätit ”lagom”. Ätit bara små mängder som får mig att trigga sockersuget! Och det är inte bra! Då ligger sockersuget kvar å gnager! Nä, här äts tills det tar stopp! Och jag vet – det låter helt sjukt – men det funkar på mig! Det kanske inte funkar på alla, men för mig funkar det super! Hellre en dag, än att gå å småfuska varje helg liksom! Och äter man sådär mycket så blir det inget sötsug dagarna efter! Nä precis tvärtom! Det sista man vill ha är socker! BLURK!

 

KÖSS

 

(En bild på min senaste vrålätardag! Japp, jag fick i mig alltihop! Min man undrade hur fasiken det gick till, men jag deklarerade att jag är en "atlet i ätande". Ni kan nog lista ut resultatet, och ja, jag blir kräkfärdig så fort jag tittar på denna bild! URK!)

 

 

21
pannaanna

Vilket proffs du har varit/är... ;0)
Bilden ser ju vidrig ut så här en fredagmorgon...
MEN, får man suget så går det mesta ner, så det gäller att inte bli sugen - i mitt fall alltså!

Önskar alla en trevlig helg! Själv ska jag jobba och gå på kalas i morgon kväll! Har redan talat om för värdinnan att jag inte äter något, utan "bara" kommer för att umgås och ha trevligt - och TÄNK att jag är välkommen ändå!!! ;0)
Tror banne mig jag ska ta "smaljeansen" på mig! ;0)

Frida D

Shit, här ligger man i lä.. Skämt åsido, du är verkligen inte ensam om sådant beteende My! Även smalisar som aldrig varit fluffiga kan moffa järnet ibland, det är verkligen inget som är förbehållet fluffisar! Får jag fråga hur du känner dig före du sätter igång? Är du "uppåt" eller "nedåt"? Jag funderar över samband mellan psykiskt mående och ätande. Att äta för att få ett uppåttjack av serotonin (kolhydratätande = mer tryptofan = mer serotonin = mindre ångest) för att man är låg, eller att äta för att få en kick av dopamin för att man är uttråkad verkar vara vanligt! Hur känner ni andra?

http://www.annahallen.se/?s=serotonin

Svar: jag är jätteexaltterad innan jag börjar äta! Sedan dalar humöret! Min vrålätardag planerar jag ju långt i förväg. Det är inget spontant! Så därför längtar jag typ! Du gör så smarta paralleller!! STORA kramar!!
My

Mia

Kan tänka mig att du mådde illa efter den ätardagen! massa godis o sånt :P

Svar: FY BLÄ ja! Ursh!! haha!! STORA kramar!!
My

Gunilla

Byt ut en cola mot några chokladkakor så är det vad jag lätt skulle få ner då jag blir ledsen. Ser gott ut på din bild. Faktiskt är det så att lchf är bra för nedstämdhet också. Så jag har inte behövt den trösten på länge :)

Svar: Eller hur! Du har helt rätt! LCHF är jättebra för humöret och efter en sån dag är jag hur låg som helst! STORA kramar!!
My

anonym

MY : ett tips..

det funkar på mig också.. Men för 1,5 år sen, slutade jag HELT med socker och mjöl etc... alltså även på vrålätardag så käkar jag bara lchf Liberalt, men allt jag gillar, så mycket jag vill. Massa olika nötter och nötsmör, turkisk yoghurt, eko-charkuterier, goda ostar etc...

Pröva det.. skadan blir otroligt mycket mindre för kroppen och jag saknar inte sockret, inte alls.. Men älskar nötter =)

Svar: TACK för tipset kära du! En gång i veckan äter jag så liberalt som du gör! Eller en kväll i veckan får jag väll säga. Men då och då käkar jag hejvillt och det fungerar för mig. TACK för tipset! STORA kramar!!
My

Linda

Men vad sorgligt det låter... Vrålätardagar kommer ju aldrig att leda till ett avslappat ätbeteende utan fokus på mat. Och jag har varit låååångt ner i träsket. Djupare än de flesta. Boktips? Anna Halléns nyaste "LCHF för varaktig viktminskning". För visst vore det skönt att slippa hetsätardagar? Slippa tysta sockerjävulen eftersom den inte finns längre. Det går! Men är svårare än att hänge sig åt hetsätning då och då.... Kram!

Svar: Det låter kanske sorgligt kära du, men för mig är det något bra! Jag vill inte gå hela livet utan att äta choklad och då vill jag göra det i enorma mängder xD men alla har sina egna vägar. Jag har inte haft en vrålätardag sedan i maj, men snart är det dax igen! Alla har ju som sagt sina egna lösningar och jag äter sketbra alla andra dagar! Så är det ju. Jag gillar att ge mig hän till mitt monster ibland och har lyckats att stanna på banan ändå! TACK för ditt inlägg!! STORA kramar!!
My

Charlotte

Är man känsloätare så moffar man av alla möjliga anledningar. Glad-fira-moffa. Låg-trösta-moffa. Arg-dämpa-moffa. Uttråkad-pigga upp-moffa... Jag har gjort allt det där och mest uttråkad-moffa de senaste åren. Har börjat försöka hitta andra strategier - har jag tråkigt? Ut och gå, måla naglarna, surfa efter roliga och/eller intressanta bloggar. E t c. Vet ärligt inte om vrålätardagar skulle funka för mig. Visst kan jag käka så jag mår illa. Men dagen efter är det lika lätt att göra det igen... Man får tassa fram och försöka hitta en väg som passar ens egen handskhand - slirar man några gånger så väljer man en annan riktning vid nästa korsning - tills man hittar sin väg.

Svar: du är så klok! Vi alla måste ju ha våra egna lösningar och detta är min! Förstår att den inte är för alla, så är det ju! Vi är ju olika mentalt! STORA kramar!!
My

Tinadin

Jag tror att du har hittat din grej. Jag fungerar inte riktigt så. Släpper jag kontrollen helt en dag…så åker jag ofta dit, så jag vågar inte. Det brukar vara så att jag sedan småfuskar tiden efter och så tar sockermonstret mig till sin håla där all motivation sipprar ut, och jag får en ”vad spelar det för roll”-mentalitet. Det som är så enkelt nu, blir plötsligt så svårt och oöverstigligt.

För mig är istället variationen i kosten viktig – även till vardags. Detta kräver lite extra tid och energi, så jag har alltid några snabba enkla rätter att ta till om jag inte hinner. Annars gillar jag att experimentera i köket. Äter jag spännande och varierat, så finns inte suget alls längre hos mig. Behovet av stora portioner är också borta på något magiskt sätt…jag blir mätt och lämnar ofta lite på tallriken (istället för att också smygäta resterna i grytorna efter maten.) Vetskapen att jag inte behöver så mycket mat, minskar också stressen för mig på något sätt. Så mitt recept är enkelt = Variation motar suget.

Jag tycker det var häftigt att du tog kort på din vrålätning. Jag tror det är mycket bättre än att trycka i sig lite här och där utan koll på vad som egentligen åkte ned. KRAM

Svar: TACK fina du att du delar med dig!! Va BRA att du har hittat ditt sätt!! Det blir jag glad av att läsa!! STORA kramar!!
My

Veronica

Jag har också haft moffardagar, för jag tycker verkligen fortfarande att det är sjukt gott med chips, godis osv. Ibland har det varit mysigt att moffa framför tv:n efter en arbetsvecka men oftast är det nog när jag kännt mig lite nere. Tyvärr märker jag dock att jag mår sämre efter mina moffardagar. Får huvudvärk och blir allmänt retlig och småarg då jag skall "avgiftas" igen.


Svar: samma här! Man vill liksom inte umgås med mig efter en sån dag xD haha!! därför har jag mina så sällan STORA kramar!!
My

HelenaB

Jag skulle utan problem kunna få i mig rubbet på din bild utöver vanliga måltider och lite till under en hel dag. Om det gäller att proppa i sig under bara en kväll efter jobbet, nja då blir det kanske lite värre.
Så därför är jag ju numera nykter sockerberoende :-). Jag har hittat en lösning som funkar bra för mig. Det är att köra periodiska fasta med ett minskat ätfönster på 3-4 timmar istället för klassikern med 8 timmar. Då känner jag mig lagom hungrig under dagen och kan sedan se fram att på kvällen äta precis hur mycket jag orkar av bra mat med en icke triggande guldkant ibland och få den där härliga mättnaden. Jag kan dessutom gå och lägga mej mätt o belåten med bra seratoninhalter som gör att jag somnar gott.

Jag behöver idag bara tänka på hur skitdåligt jag mådde sist jag hetsåt: favoritgodiset turkisk peppar firewoods, ostbågar, kexchoklad, daim, snickers,lite chips och tillsist en rejäl påse vanligt smågodis allt det självklart kombinerat med några liter CocaCola Zero (man vill ju inte har onödigt mycket socker :-)). Hjärtklappning så att jag trodde att hjärtat skulle hoppa ur bröstkorgen, illamående och känningar av magkatarren. Ångest så det sprutade ur öronen. Det var för nästan ett år sedan nu och nej tack, den upplevelsen vill jag inte ha tillbaka för allt i världen. Hu!

Skönt att du hittat vad som funkar för dig. Det är så härligt att läsa om allas olika lösningar. Ibland hittar man bra tips att ta till om lilla sockertrollet ändå bråkar.

Svar: Va bra att du har hittat en lösning!! HEJJA dig!! Ja fyy fasiken, man mår ju dåligt bara av tanken!! STORA kramar!!
My

Heli

Vad ledsen jag blir när jag ser den här bilden. Det är en sådan klassisk hetsätarmat (chipsen undantagna) för min del, på den tid då jag led av frekventa hetsätningar. Jag kräktes dock utan undantag upp hetsätningskäket efteråt och kan knappt föreställa mig hur otroligt obehagligt det måste kännas att ha kvar allt det där i magen. Det måste ju göra fruktansvärt ont!? När jag tillfrisknade från bulimin tillät jag mig att glesa ut hetsätningarna, behöll en i veckan under en lång tid för att inte känna mig helt förskräckt vid tanken på att aldrig mer få hetsäta, så jag kan förstå tanken bakom att tillåta sig att överäta, även om jag faktiskt fysiskt mår illa bara av att se bilden.

Svar: visst mår man dåligt? Och det är ju lite det som är poängen! För mig behövs mina dagar för att hålla mig på banan! HEJJA dig som är så grym och tillfrisknat från bulimi! STARKA du!! STORA kramar!!
My

anonym

Målet måste väl ändå vara att slippa vrålätardagaren ?

Svar: haha! På ett sätt! Har inte haft en vrålätardag sedan maj, så nu blir dom ju definitivt mer sällan! STORA kramar!!
My

ÅsaGåsa

Å herregud! Har tänkt fråga om dina vrålätardagar men här fick jag svar på tal! Jisses, förstår att det tar stopp efter allt det! :-)

Svar: haha!! ja STOPP är rätt ord xD STORA kramar!!
My

Gabriella

Jag har precis börjat läsa din blogg och uppskattar den så mycket. Blir peppad i min egen viktminskning och är så imponerad av dig och av din ärlighet. Tack för att du delar med dig! Önskar dig allt gott!

Svar: TACK kära du för ditt fina inlägg!! Det värmer mig massor!! Och HEJJA dig och din resa!! STORA kramar!!
My

Katarina

Jag kan inte alls förstå det där faktiskt. Är du inte mer rädd om din kropp och din hälsa? Tycker du inte att du är värd bättre än det där? Nej, hur jag än försöker så kan jag inte greppa det, hur det kan vara nödvändigt för att kunna stå ut med att äta god och bra mat - att man skadar sig själv sådär varannan månad. Men det är mycket jag inte begriper. Och jag menar inget illa nu med det jag skriver, hoppas du förstår det - men jag fattar helt enkelt inte. Du borde kunna hitta en annan lösning som du inte skadar dig själv med.

Svar: nej jag förstår att detta inlägg väcker känslor! Jag förstår verkligen hur du tänker! TACK fina du att du avslutar så kärleksfullt! Det betyder massor! Grejjen är den att vi lockas överallt att fuska. Och med mitt ätbeteende i ryggsäcken så behöver jag få släppa lös min lilla djävul någon gång då och då. Och detta är mitt sätt att göra det på. Trots att jag vet att det inte passar alla. Men detta är mitt sätt. STORA kramar!!
My

Katarina

Och du - man behöver faktiskt inte småfuska varje helg, för det funkar ju inte om du vill hålla sötsuget borta. Ät bra mat hela tiden istället.

MieMokken

Jeg har spekuleret meget over dit indlæg, My... Helt grundlæggende synes jeg, det er sååååå trist - og på den anden side sååååå stærkt! Egentlig er jeg med på Katarinas lag og forstår slet ikke, att man overhovedet kan spise så meget og ende med at blive syg og dårlig af det. Har heldigvis aldrig haft det sådan og forstår derfor sikkert ikke grundessensen af, hvad det vil sige at have den typ ätstörning...

Og så undrer jeg, hvad målet er - tænker du gerne ville slutte helt med de der vrålæterdage eller?

STORT kram til stærke, gode My :-)))

Svar: ååh, jag förstår att detta inlägg väcker känslor! Grejjen är den att jag förstår att det är destruktivt, men det är så jag hanterar maten. Så att jag inte fuskar. Det är min grej liksom. Det är inte alls bra eller nyttigt, men jag äter på det sättet. Jag äter allt det där jag har varit sugen på så länge - och det funkar för mig!! STORA kramar!!
My

Katarina

Kram själv! Tack för att du svarar så vänligt och tur att du inte missförstod mig. Kämpa på som du gör och hoppas du slipper ifrån ditt besvärliga ät-monster så småningom.

Svar: TACK kära du!! Har inte haft en vrålätardag sedan maj, så det är en vinst! åh va du är fin, det är ju så lätt att missförstå varandra hit och dit över internet! STORA kramar!!
My

Anna

Jag tror också det är olika för oss. Vissa kan inte ta två jordgubbar och andra kan ha svullardagar. Man måste hitta sin egen väg och sen kan ju den förändras eftersom man själv förändras.

Jag slutade t.ex. röka för evigheter sen men kan ta en cigarett på en fest några gånger per år. Min mamma slutade röka för 30 år sen och skulle enligt egen utsago inte kunna ta ett bloss för då skulle hon börja igen.
På nåt sätt tycker jag att det är så sjukt gott med en cigarett de där tillfällena och jag kan längta efter den. Men jag har aldrig rökt dagen efter eller något och då är jag inte sugen för fem öre. Så det funkar för mig, även om jag inte mår bra av det (blir äcklig i halsen etc).

När det gäller mat så mår jag däremot otroligt dåligt de gånger jag festat till det på socker. Får hjärtklapping och blir otroligt "hajpad", skakig typ, så det undviker jag. Känner du några "biverkningar" efter dina vrålätardagar?

Svar: Du har så jäkla rätt i allt du säger!! Visst är det så!! Alla måste vi hitta vår egna balans! Ja, jag mår verkligen inte toppen efter en sån dag! Fy! Å det är det som skrämmer mig att synda efteråt! Haha! Stora kramar!!
My

L

Tack för du delar med dig och jag förstår precis. Fungerar på samma sätt men behöver bli lika duktig som du och planeta in. Hade så gärna velat äta lchf men min kropp klarar inte allt fett och inte ägg då gallan börjar krångla och magen krampa.. vågar knappt äta något längre sedan tarmvreds operationen i januari men är så trött på att pendla från 69-78 på några veckor. .. Du är så duktig och stark My . Många kramar Lisa

Svar: åh fina du! Det låter inte kul! Jag har dock flera vänner som är i samma sits som du. Och det GÅR att äta LCHF ändå! Det är bara att du får försöka öka på fettet lite i taget! Satsa på mycket grönsaker i början och öka på försiktigt varje dag med fett. Bättre att köpa högfettsprodukter och äta lite än lågfett (som innehåller massa kemisk skit). Idag är både min kompis Dani och Victor som har liknande problem som du fullt friska tack vare LCHF. LCHF gör nämligen att gallan sköljs igenom hela tiden och mår bra! När du äter lite fett stannar gallan kvar och kan ge smärta och gallsten. Det är bara jobbigt i början, men när du är helt inne i LCHF så kommer du ha en bättre mage än någonsin! Det fick iaf mina vänner! Men var försiktig i början :) STORA kramar!!
My

Insulina

Åh vad glad jag blev när jag läste detta inlägg! Jag skäms så för mitt ätbeteende, men vrålätardagar funkar bäst för mig, inte så som normala gör.. Tar några bitar och säger åh vad gott och nöjer sig. Nä jag måste äta tills jag nästan spricker/kräks och känna att nu fick jag "unnat" mig och jag blir äcklad/får avsmak och vill inte se skiten på ett bra tag. Jag tål inte socker men kan inte leva utan det heller. Detta sätt fungerar som sagt. Tack att du skrev om det!

Svar: PRECIS så känner jag med!! Inte fasiken ska du skämmas över ditt ätbeteende!! Det e la inget å skämmas över!! Detta sätt är en överlevnadsstrategi!! STORA kramar!
My