Powered by Jasper Roberts - Blog

Deppighet

Denna vecka har varit helt grå. Första veckan på jobbet dessutom. Varit helt initiativlös. Velat gå å lägga mig bakom någon buske. Allt har känts jobbigt. Stora grupper människor, prata med nya människor, vara på jobbet - allt. Inte planera, inte engagera, inte motivera. Bara gå å gömma mig. Blää, vilken vecka! Inte jättekul när man jobbar som gruppchef. Då behöver man vara sådär härlig för att göra ett bra jobb. Dock har inte jag de kraven på mig själv - jag behöver inte vara härlig jämt. Och inte behöver jag göra ett bra jobb jämt heller. Ibland räcker det att bara vara okej, jag förväxlar inte mitt värde med vad jag presterar. Det hjälper också till att jag har en chef som förstår allt. Jag kan ringa och berätta att just denna vecka så vill jag bara gå dö någonstans. Han svarar att det är okej, alla mår så ibland, sen peppar han mig och bekräftar att jag är bra ändå. Vilken lyx man har - en chef som både är otroligt kunnig men också otroligt empatisk. Det är i en sån miljö man får lov att växa till sitt allra bästa jag.
 
Jag förstår dock inte varför jag varit så grå. Jag äter mitt D-vitamin som har tagit bort allt vad höst och vinter deppighet heter, jag har motionerat som en tok för att få upp belöningshormonerna. Jag har ätit bra mat, i lagom mängd. När jag får in sjukaste affären på jobbet och bah: jaha ja.... eller tappat 1 kg på en vecka å bah: ok.... så är det ngt som fan är vajsing. Jag vaknar upp varje dag helt grå och omotiverad. Kan inte koncentrera mig på samtal eller vara i stora grupper. Träffar min bästa vän på jobbet och är totalt likgilitg. Kul kompis.
 
Såhär mår alla då och då. Andra mer ofta, vissa mer sällan. Därför tänkte jag dela med mig av mina tankar och funderingar kring vad som faktiskt hjälper mot deppighet. 
 
- Känslor är en färskvara, de har ett bäst-före-datum
Precis som mjölken i ditt kylskåp går ut, går även dina känslor ut. När man är nere i ett skov av deppighet känns allt piss och det känns som att det alltid är så. Men så är det inte. Känslor kommer och går, så sitt ner i båten så går de över. 
 
- Överanalysera inte
Jag är en väldigt lösningsinriktad person, söker alltid efter anledningar varför saker är som de är. Jag har kommit på mig själv att fundera helt knäppa tankar så som "TÄÄNK om jag inte är lycklig i mitt äktenskap?" "TÄNK om jag vantrivs på jobbet?" "Jag kanske har en livkris efter faktiskt vara färdigstuderad?". Att vara deppig en vecka eller två är helt normalt, det behöver inte ha en superdjup anledning. Det är när det blir långvarit som vi måste ta tag i det. Låt det vara grått ett tag, det vänder.
 
- Gör tvärtom
Jag är en väldigt social person som alltid har massa planer med kompisar. När jag är deppig behöver jag vila och kärlek, inte massa stoj. Jag brukar därför avboka och ta egentid. Är du däremot någon som brukar vara själv mycket, boka in ngt kul! Att göra saker tvärtom ger en ny injektion och kan vända det gråa.
 
- Se upp för snabb belöning
När vi är gråa så vill vi gärna undvika den jobbiga känslan. Därför känns droger som socker och alkohol mer lockande än vanligt. Se upp för det! Sätt dig inte i situationer där det är ett alternativ.
 
- Ät inget socker
Socker har förmågan att förvandla blodsockret till berg-och-dalbana. Det påverkar även humöret. Ät inget socker, det kommer bara göra dig deppigare.
 
- Ät D-vitamin
I Norden får vi inte tillräckligt med soltimmar. Förut fick jag alltid höstdeppighet, men med regelbundet intag av D-vitamin är det som bortblåst. D-vitamin är dock ingenting som vänder humöret på en dag. Det tar lång tid för kroppen att bygga upp det förrådet så håll ut ett par veckor!
 
- Tanka oxytocin
Jag åker hem till min syster så ofta jag kan och bebismyser. Då mår jag mycket bättre igen. Kramas, umgås med djur och greja i trädgården. Det är fina källor till må-bra-homoner.
 
KÖSS
 
 
15
Susanne

Tack för dessa tips. Man glömmer så lätt när man är mitt uppe i känslan av likgiltighet.

http://bysusanne.se

Elisabeth

Har känt precis så någon vecka på jobbet och så, plötsligt, veckan som var kändes mycket bättre. Och jag vet verkligen inte varför...
Tack för alla dina kloka ord :)

Carro

Precis så är det. Många tror att man alltid är lycklig men så är det inte. Alla mår dåligt ibland och det är fullkomligt naturligt! Att lära sig acceptans och att det är just bara känslor är ett enormt bra redskap. Att kunna surfa på känslorna utan att döma eller värdera dem. Att man hela tiden försöker trycka in den gröna acceptansknappen och vet att det blir bättre när känslan tar slut.
Vet inte om du läst boken Att leva ett liv inte vinna ett krig? Den är ett enormt bra komplement till Mia Törnbloms Självkänsla Nu. Du ska se att när precis som vågorna på havet så kommer och går känslor :)

Camilla

Vart ligger du i din menscykel? Det kan vara nyckeln.
Hyfsat bra läsning om det hela med PMS kontra PMDS = http://alltompms.se/pmspmds
Är själv otroligt känslig gällande hormoner så kan gå ned i en riktigt mörk period innan mensen kommer igång. Urjobbigt.

Elisabeth G

Kloka råd. Som jag ser det är det inte alls konstigt om man blir lite grå när stora förändringar i livet "satt sig". Att både flytta och börja ett nytt arbete i samma veva är omvälvande och gör, enligt min erfarenhet, att man, när det gått några månader, börja orientera sig i tillvaron på ett nytt sätt. Det är helt naturligt och så småningom känner man sig hemma igen. Lycka till!

Lillis

Ååå vipps....blev jag lite "normal" igen 🙌🏻

Ann

Håller med Camilla. Var i menscykeln är du? Kan du se några samband med tidigare deppighetsperioder? Hoppas du har en fin söndag, trots allt! :-) /Ann

Angie

Ibland har man bara grå dagar. Men om det blir en längre period och man faktiskt inte kan se en yttre eller inre faktor som påverkar och vet med sej att man inte är deprimerad, så skulle jag i ditt fall som har problem med sköldkörteln se över min medicin. Det är faktiskt ett av symptomen då man har problem med den. <3

Nina

Hej,
Jag tror inte det ar sa osunt att kanna sig deppig i dessa dagar av terrordad och valdtacktsjihad. Kvinnor och barn omringas och trakasseras eller valdtas pa vara gator, i badhus, skolor och parker DAGLIGEN nu, och ingen hojer ens pa ogonbrynen. "Feminister" skriver att denna nya foreteelse beror pa svenska man och Yngeman foreslar vardegrundsutbildning och hardare tag mot nathat. Hur langt ska detta ga innan ni sager stopp? Och hur manga svenskar sover fortfarande? Varje gang jag besoker Sverige har det forfallit ytterligare och kanns mer och mer osakert, men de som bor dar varje dag verkar inte marka av det, eller vilja/vaga prata om det?
Inte konstigt att ni/vi da blir deppiga...

Helena

Tack för dina ärliga ord, du är fantastisk på att sätta ord på tankar och känslor. Känner igen mig i din beskrivning. Du är toppen!

åsa

En sak som brukar hjälpa mig när jag känner sådär är att blicka framåt, planera inför någon händelse, eller tänk dig in hur en perfekt sommardag skulle kunna se ut.

monica

Du kanske omedvetet (?) blev ledsen över alla påhopp på din blogg häromdagen!? Du är som du själv skrivit, en känslomäniska, en monoton lunk blir trist. En del människor har alltid berg och dalar. Själv tycker jag soliga uppfriskande promenader lyfter humöret, dagtid förstås. Kan du gå ut på lunchrasten. Helst inte i -20 förstås.

Nina

Lite intressant forresten att du skriver om deppighet just nu.
Kanner du till "Blue Monday"? https://en.wikipedia.org/wiki/Blue_Monday_(date)

Anonym

Bokmärke på den! Kram Malin

Anonym

Bokmärke på den! Kram Malin