Powered by Jasper Roberts - Blog

Mättande wok

Ett härligt recept som jag lagade i lördags. Så himla bra för vi hade gäster, men jag passade på att göra storkok så att jag och sambon hade matlådor för hela veckan. Det är verkligen min sorts recept. Ett recept som är enkelt att göra mycket utav, inte dyrt och fungerar både till vardag och fest. Prova!
 
Mättande wok - 14 portioner
 
 
Du behöver:
750 gram fryst eller färsk blomkål
750 gram fryst eller färsk broccoli
500 gram Haricot Vertes
3 pkt bacon
1,1 kg fläskfilé, fläskytterfilé eller kyckling
3 pkt Spicemasters Panang Gai-kryddmix (du hittar den vid asiatiska hylla i välsorterade matbutiker)
5 tetra (250 ml) Garants kokosgrädde
Smör eller kokosolja att steka i (mycket)
salt efter smak
 
Tärna köttet och klipp baconen. Har du frysta grönsaker är en bra grej att ställa fram dem ett par timmar innan så de hinner tina. Stek blomkål och broccoli. Vissa vätskar en del, häll av denna vätska. Lägg på Haricot Vertsen i slutet då de blir mosiga annars. Lägg undan alla grönsaker och stek baconen. Detta skall inte vara knaperstekt utan bara få fin färg. Lägg undan baconen och häll inte bort stekflottet. Stek köttet. När det är klart häller du på rejäla klickar med smör i pannan så du får rejält med smält smör. Häll på kryddpåsarna, de suger åt sig en del vätska - därav smöret. Lägg i grönsaker och bacon och kokosgrädde och smaka av med salt. När det börjar puttra är det klart att servera. Det skall inte stå och puttra sönder. Till fest serverar jag det med ris från Pure Pasta eller smörstekt blomkålsris. Till vardags serverar jag det som det är. 
 
KÖSS
 
1

Beroende = tvångsmässighet?

Jag har sjukdomen beroende. Jag försöker vara noga med att säga att jag inte ÄR beroende, utan HAR beroende. Då förtydligar jag för mig själv att det är en sjukdom, att jag kan insjukna och att jag kan leva i tillfrisknad. Att det inte ÄR något fel på mig, utan att beroende faktiskt är en sjukdom.
 
Jag tror ju absolut på hypotesen att beroendesjukdomen är ett, men att utloppen kan variera. Jag har lyssnat på så många narkomaner, alkoholister och spelmissbrukare att jag inte tvivlar längre. Vi har samma beteenden, samma kärnproblem. Jag tror att vi har ett primärutlopp, den drog som ligger oss närmast hjärtat - men sen olika utlopp som vi tar till när vi slänger igen dörren till primärutloppet. Så många jag har mött som är gastric bypass opererade, som sedan utvecklade alkoholism. Eller folk som slutar dricka och går upp 20 kilo. Det är lätt att byta utlopp! Jag själv slutade med socker och alkohol samtidigt för när jag slutade dricka, åt jag socker. När jag slutade med socker drack jag vin. 
 
Men jag vill gärna ta det en nivå högre. Jag känner att en genomgående regel för mitt beroende är tvångsmässighet. När jag tvångsmässigt måste göra vissa grejor. Det liksom MÅSTE bara göras, annars slår det slint upp i huvudet. Det är enkelt att se tvångsmässigheten i det uppenbart destruktiva grejorna som mat, alkohol, shopping, flirt osv. Men det andra? Som att städa tvångsmässigt, som att laga mat tvångsmässigt, som att dricka bubbelvatten tvångsmässigt osv....
 
Jag försöker lägga märke till alla mina tvångsmässiga beteenden. Som när jag bara MÅSTE städa. Eller jag bara MÅSTE dricka te osv. Allt det där tvångsmässiga är inte bra för mitt beroende och det vill jag undvika. Mitt mål är att vara så fri som möjligt från tvångsmässighet i alla lägen.
 
Jag känner att detta inlägg är som bäddat för kritik för min mat. "Men du är ju tvångsmässig med maten". Ja, jag äter inte socker, mjöl och veta. Och jag är noga med mängd och tidpunkt. Men eftersom maten är min drog så måste jag planera för att livet skall fungera alls. För glider jag och börjar äta, fungerar ingenting och jag blir slav under tvångsmässiga tankar kring maten. Äter jag regelbundet och planerat har jag friheten att leva fritt och må bra i alla andra avseenden.
 
Känner du igen dig i tvångsmässigheten?
 
KÖSS
 
 
9

Att hitta sin högre kraft

Okej, varning för att detta inlägg låter helflum. Ni behöver inte påpeka att jag är ingenjör och att detta är låångt från vetenskapen och yada yada. Vi kan faktiskt både gilla fysik och vara andliga - samtidigt.
 
Som beroende har jag ett svart, mörkt hål som jag fyller med yttre ting. Med mat eller tvångsmässiga beteenden. Det är liksom det som är beroendesjukdomen. Hålet går aldrig att fylla och aldrig att fly från. 
 
Men jag kan fylla mitt mörka hål med något annat än mat. Jag kan fylla det med min högre kraft. 
 
Någonstans måste vi inse att vi inte klarar av att hantera maten med vår egen kraft. Att alla hundra försök som vi gjort med egen kraft misslyckats. Att vi känner oss maktlösa, att livet är ohanterligt. Efter en lång tids drogande så är vi dessutom kraftlösa. Hur ska vi orka uppbåda den kraft som krävs för att stå emot det starka suget? Vi måste sätta tillit till en kraft större än oss själva.
 
Detta handlar inte om religion. Inte om Bibeln, Koranen eller en gubbe med långt skägg i ett moln. Det handlar om dig, om vi - om oss. Om viljan att bli en bättre människa. Vi beroende är ofta kontrollfreaks. Vi vill ha det på vårt sätt och när saker går emot oss så skapar det en inre konflikt som byggs upp och tillslut äter vi på det. 
 
Jag har nog aldrig varit religös, men jag har alltid haft en tro på att det finns något som är större än mig själv. Eftersom vi alla är skapade ur Big Bang (dagens gällande hypotes), är vi alla skapade ur samma energi. Värme, rörelse, elektricitet - är energi. Materia är också energi. Vi är ett. Ett är vi. Och jag tror på en mening, att jag har ett syfte här på jorden. 
 
Min andlighet och tro handlar om vardagen. Det handlar om att stilla mig varje dag och våga lyssna inåt på hur jag bör agera. När jag lyssnar inåt hör jag tydligt hur jag bör agera. Jag får små "mail" av min kropp som säger vad den behöver eller inte vill ha. Då kan jag välja att lyssna och ge den det, eller avfärda det som skräppost. Det handlar om att jag släpper mitt kontrollbehov och sätter en tillit till att allt kommer att ordna sig. Jag använder mig av slagord för att hjälpa mig.
 
"Lev, och låt leva". När folk beter sig eller är på ett sätt som jag tycker är dumt.
"Jag kan inte förvänta mig friska saker från sjuka människor". När människor beter sig dumt mot mig.
"Guds tidtabell". När saker tar längre tid eller uteblir. Då vet jag att det kommer lösa sig när det är meningen att det skall lösa sig. Att saker skall ske när de är menade att ske.
 
Slagorden hjälper mig att stressa ner. Det är alltifrån att jag missar bussen, till att en kollega säger något ogenomtänkt eller att jag stör mig på en specifik person. Och när frustrationen försvinner så minskar sannolikheten att jag äter på det.
 
En annan del av min högre kraft är min bön. Jag ber om hjälp varje dag, fler gånger om dagen. Allt det där jag oroar mig för - pinpointar jag i min bön och ber om hjälp. Och saker löser sig alltid.
 
En tredje del av min högre kraft är att hjälpa andra. Det kan vara större saker som att lyssna på en medmänniska i nöd eller att under 12-stegsmöten fokusera på det positiva i tillfrisknandet istället för att älta negativa saker, till att plocka ut diskmaskinen på jobbet och slänga papper i papperskorgen istället för på marken. 
 
För mig är att leva med en högre kraft att leva hand-i-hand med våra värderingar. Du och jag har garanterat olika värderingar på flera punkter. Men det finns inga budord, inget som är ristat i sten. Det handlar om att leva efter vad du tror är riktigt och rätt. 
 
Vi kan kalla det högre kraft. Eller så kan vi kalla det för stresshantering, att släppa kontrollen och att leva i ärlighet mot oss själva. Välj det som passar dig och din tro. 
 
Vad är din uppfattning om högre kraft?
 
KÖSS
 
 
9