Är du beroende? - Del #2

I den första delen av denna serie så förklarade jag de olika sätten att äta på, nu vill jag gå vidare till sjukdomsbilden. Låt mig presentera kretsloppet, ärligt stulet från gemenskapen. Ni får ursäkta att det ser oproffsigt ut, men jag drog ihop den lite snabbt i paint. 
 
 
 
 
 
Kretsloppet är sjukdombilden. Det är den process som snurrar snabbare och snabbare ju längre tid vi är sjuka.
 
Det börjar med en fysisk allergi. Allergi innebär att vi reagerar onormalt på socker, mjöl och andra kolhydratsrika födoämnen. Ett merbegär väcks. Det som börjar med en bulle slutar i frossa i två veckor. Den där lilla rösten i örat manar på: en till, en till, en till... nu kan du lika gärna passa på.
Det är en kronisk och progressiv sjukdom. Med kronisk innebär att även om du har flera års uppehåll, hoppar du på tåget precis där du hoppade av. Du kommer aldrig kunna hantera sockret. Det finns otaliga exempel på människor som levt sockerfria i år och provar en dag och SMACK åker dit så det bara viner av det!
Med progressiv innebär att du blir sjukare och sjukare. I början kan det kanske gå veckor mellan hetsätningarna, i fas 3 - slutet - så ser detta kretslopp på bara några timmar.
 
Efter hetsätningen kommer löftet: aldrig mer. Hade de tagit lögndetektorstest på oss just då hade det visat att vi talade absolut sanning. Det är då vi börjar vårt nya liv, vår nya diet eller vårt nya träningsprogram.
 
Sen så kommer den såkallade andliga bristsjukdomen. För kom ihåg: sockret är det vi hanterar livet med. Vi har inga andra verktyg att möta smärta, besvikelse, ångest, sorg, rädsla osv. Det är det där berömda svarta hålet. Och nu har vi ju plockat bort vårt verktyg, sockret - men det svarta hålet finns kvar. Och alla jobbiga känslor bara byggs upp och byggs upp och livet blir omöjligt att hantera. 
 
Vi blir då oroliga i kroppen, lättirriterade, rastlösa, humörsvängningar, deppiga... Tills tanken slår oss: jag ska bara äta EN kaka. Eller jag ska bara ta EN skål med pasta. Trots att vi bara för en stund sedan lovade oss själva aldrig mer. Tillslut byggs detta upp mer och mer och vi kan inte längre se skillnad på sanning eller lögn. En idé (att äta) blir starkare än alla andra idéer (att vi får hemska konsekvenser). Vilket leder till....
 
Mental besatthet. Vi börjar dagdrömma, planera, söka upp vår drog. Och tillslut så kan vi inte längre stå emot utan börjar äta. Och då vaknar den fysiska allergin, sen kommer löftet som på beställning, sen drar vårt svarta hål igång, sen kommer tanken "ska bara", sen vaknar den mentala besattheten... osv osv.
 
Detta kretslopp är något som snurrar på allt snabbare och snabbare. Det ser likadant ut även om det är socker, alkohol eller narkotika. Och det slutar i en av tre konsekvenser: dårhus, bårhus eller absolut abstinens - att leva i tillfrisknad.
 
Vi förlorar vettet genom att vi hela tiden pendlar mellan löftet och den mentala besattheten. Att bryta löftet är otroligt nedbrytande för vår själ. Att vi inte kan kontrollera oss själva. Helt plötsligt blir vi deprimerade, får medicinering och blir sjukskrivna. Eller så dör vi av sjukdomen. Ja, sockerberoende dör också. Inte lika snabbt kanske som en alkoholist eller narkoman, och kanske inte i ruset på samma sätt. Men vi dör av hjärtinfarkter, stroke, diabetes osv. 
 
Känner du igen dig? Det finns hjälp att få. Som sockerberoende eller tvångsmässig överätare rekommenderar jag dig att vända dig till självhjälpsgrupper. FAA.se och oasverige.org är bra stöd.
 
KÖSS
 
 
 
11
Anonym

Tack för att du har en sån bra blogg!

Svar: <3
LCHFingenjoren

Betty

Du beskriver det så himla bra. Precis så är det. Har försökt i två månader att vara utan socker men tänker och känner suget varje dag. Eller varje kväll ........ och är rädd för att trilla dit igen. Det räcker med något litet och sen är det kört och det blir värre för varje gång. Tack för att du delar med dig!

Svar: <3
LCHFingenjoren

monica

Innehav av socker borde vara straffbart. Veckotidningsrecept sockerstinn skit. Jag hamnade i småkakssvängen genom att baka till en bygdegårdsförening. Frivilligt. Men intalade mig att det behövdes....för att jag ville äta deg med socker,sirap. Kunde ta bitar och kastat i toaletten istället, dit ska det ju. Mestadels går det bra att vara sockerfri , men all annan mat itom ägg och vitkål frestar.

Svar: trist att de finns överallt ja!
LCHFingenjoren

Linda

Jag blir riktigt impad av dig, och motiverad till att efter denna graviditeten leva bättre!

Svar: yaaay!
LCHFingenjoren

Emma

Alltid lika intressanta inlägg! Har du gjort någon utvärdering angående RS? Är själv lite sugen på att testa för att jämna ut mitt blodsocker.

Svar: Kommer nästa vecka!
LCHFingenjoren

Anonym

Du har skrivit så bra om "Rätt mat
", "Fysisk träning" och "Mental träning" i pyramiden men jag undrar var "Kosttillskott" tagit vägen?? Sitter med en kollapsad mage pga att jag ätit för mycket socker så tänkte kosttillskottsdelen kunde hjälpa mig lite med info om kanske probiotika, l-gluatmin el vad du nu tänkte tillhör kosttillskotts delen??:)

Svar: Kom idag :)
LCHFingenjoren

ida

Hej My!

Precis lyssnat på dig på beroendepodden, så stark du är som lyckades vända livet! Jag är beroende men normalviktig (t.o.m smal skulle nog folk beskriva mig som) ingen vet att jag missbrukar mat (och delvis även tabletter) Glass är det jag främst hetsäter men det varierar. Jag slänger ofta chips, glass, godis i soporna för att jag inte ska trycka i mig mer men bara fem minuter senare, eller ibland dagen efter rotar jag i soporna. Jag kompenserar med laxermedel. Mycket av mina pengar lägger jag på mat. Håller mig normalviktig för att jag tränar mycket och skippar måltider när jag äter godis o glass till middag. Mitt missbruk har blivit värre sen jag blev singel för två år sedan o bor själv (stort utrymme att äta vad jag vill och laxera hur mycket jag vill). Egentligen hade jag nog inget missbruk tidigare när jag var sambo, det var mer att jag smygåt på jobbet och gömde godispapper för min sambo etc. Testat LCHF men vill inte ge mig 100% hän till dig då jag vill kunna gå på en dejt och fika osv. Hetsätning är så otroligt skamfyllt, jag klarar av ett erkänna mig missbruk för mig själv men vill absolut inte berätta om mitt störda matbeteende för någon jag känner. Orolig för min kropp på insidan, fått ont i magen och tror att det är pga allt laxermedel jag tar dagligen. Har inga hobbys och intressen mer än det vanliga "fika på stan, kolla serie, träna lite, shoppa, läsa". Vet inte vad jag ska fylla min tid med om jag inte får äta godsaker. Vet inte hur jag ska stå ut med rastlösheten när jag kollar på en serie och inte äta en liter glass... vad ska jag göra?

Svar: Såå många sockerberoende har varit i samma sits som du är nu. Lagt massa pengar på drogmat och har 0 intressen. Känner så igen mig! Innan jag blev sockerfri var mina intressen "kompisar, netflix och fest", typ. Idag har jag en hel drös! Om jag var du, och det enda som hjälpt mig, är att prova möten på faa.se eller oasverige.org. Det är en gemenskap för matmissbrukare. Om du har pengar hade jag också tagit en sockerdetoxkurs hos Arteget i Malmö - de räddade mig! Kram!
LCHFingenjoren

Henrik

Hej
James Dinicolantonio skriver en del om att saltbrist kan förvärra sockerberoende i sin bok "The salt fix". Här är en av hans video.
33 min in nämner han lite om saltbrist och sockerberoende:

https://www.youtube.com/watch?v=eTr3S2Bqlow

http://www.kostdoktorn.se/ar-salt-beroendeframkallande

Svar: tack för tips!
LCHFingenjoren

Josefine

Så bra du är på att beskriva och göra inläggen intressanta!

Svar: <3
LCHFingenjoren

Johanna

Jag känner verkligen igen mig. Det var en sån befrielse första gången jag läste om sockerberoende, att det faktiskt var en sjukdom. Känt att jag behövt påminna mig om det nu efter att jag haft mitt år med ständiga återfall, läst lite i Sockerbomben men inte riktigt haft tid/ro att läsa igenom hela. Perfekt då med din inläggsserie. Tack! <3

Svar: <3
LCHFingenjoren

ida

Tack snälla för ditt svar!

Började med strikt LCHF för två dagar sedan, fredag imorgon men jag ser inte fram emot helgen då jag känner att jag behöver undvika vänner o evenemang för att jag vill vara i optimal ketos på måndag (vänner=äta och umgås) Vill gärna hålla mig i optimal ketos i början för att dels komma igång med viktminskning samt se hur det känns i kroppen utan min drog. Det ska ju inte vara så att livet känns tråkigt för att jag inte får äta något gott (dvs något med socker/kolhydrater). Som du hör är ju ett av mina problem bristen på intressen. Mitt största intresse är socker och allt "mys" som kommer med det. Blev nyfiken, kan du inte berätta vilken intressen som tillkommit i ditt liv sedan du gick från att ha samma intressen som mig, netflix och hemmakvällspåsen? Min fasa är att gå på en dejt och få frågan om vad jag har för intressen... NOLL!

Vill se fram emot helgen som alla andra men för mig kommer det bara vara en transportsträcka känns det som.