Powered by Jasper Roberts - Blog

Beroende = tvångsmässighet?

Jag har sjukdomen beroende. Jag försöker vara noga med att säga att jag inte ÄR beroende, utan HAR beroende. Då förtydligar jag för mig själv att det är en sjukdom, att jag kan insjukna och att jag kan leva i tillfrisknad. Att det inte ÄR något fel på mig, utan att beroende faktiskt är en sjukdom.
 
Jag tror ju absolut på hypotesen att beroendesjukdomen är ett, men att utloppen kan variera. Jag har lyssnat på så många narkomaner, alkoholister och spelmissbrukare att jag inte tvivlar längre. Vi har samma beteenden, samma kärnproblem. Jag tror att vi har ett primärutlopp, den drog som ligger oss närmast hjärtat - men sen olika utlopp som vi tar till när vi slänger igen dörren till primärutloppet. Så många jag har mött som är gastric bypass opererade, som sedan utvecklade alkoholism. Eller folk som slutar dricka och går upp 20 kilo. Det är lätt att byta utlopp! Jag själv slutade med socker och alkohol samtidigt för när jag slutade dricka, åt jag socker. När jag slutade med socker drack jag vin. 
 
Men jag vill gärna ta det en nivå högre. Jag känner att en genomgående regel för mitt beroende är tvångsmässighet. När jag tvångsmässigt måste göra vissa grejor. Det liksom MÅSTE bara göras, annars slår det slint upp i huvudet. Det är enkelt att se tvångsmässigheten i det uppenbart destruktiva grejorna som mat, alkohol, shopping, flirt osv. Men det andra? Som att städa tvångsmässigt, som att laga mat tvångsmässigt, som att dricka bubbelvatten tvångsmässigt osv....
 
Jag försöker lägga märke till alla mina tvångsmässiga beteenden. Som när jag bara MÅSTE städa. Eller jag bara MÅSTE dricka te osv. Allt det där tvångsmässiga är inte bra för mitt beroende och det vill jag undvika. Mitt mål är att vara så fri som möjligt från tvångsmässighet i alla lägen.
 
Jag känner att detta inlägg är som bäddat för kritik för min mat. "Men du är ju tvångsmässig med maten". Ja, jag äter inte socker, mjöl och veta. Och jag är noga med mängd och tidpunkt. Men eftersom maten är min drog så måste jag planera för att livet skall fungera alls. För glider jag och börjar äta, fungerar ingenting och jag blir slav under tvångsmässiga tankar kring maten. Äter jag regelbundet och planerat har jag friheten att leva fritt och må bra i alla andra avseenden.
 
Känner du igen dig i tvångsmässigheten?
 
KÖSS
 
 
12
Emm

Du har verkligen intressanta reflektioner! Även om jag själv inte är beroende är det sjukt intressant att läsa <3

Svar: <3
LCHFingenjoren

Pamppon

Ja verkligen! Jag får ofta fixa ideer. Som att nu måste detta ske NU! Och då finns det inget som stoppar mig. Jag vet att jag ofta är svart-vit i mitt tänk och försöker jobba med det. Det där med att hitta handbromsen är inte min starka sida. Vilket jag tror är kopplat till min beroendepersonlighet. Ibland är der ju en styrka att gå från tanke till handling på en sekund. Men oftast inte. Kram! Älskar dina funderingar. Du hjäler mig mycket.

Svar: <3
LCHFingenjoren

Andrea

Känner igen mig precis.

Andrea

Känner igen mig precis.

Svar: <3
LCHFingenjoren

Elisabeth G

Städa tvångsmässigt, det skulle jag behöva... :-)

Nåja, skämt åsido, tror jag att den som städar tvångsmässigt lätt kan bli en plåga både för sig själv och omgivningen. Min man är en riktig slarver, som dräller saker omkring sig, men jag hade aldrig stått ut med en pedant.

Och du My, strunta högaktningsfullt i dem som gnäller om vad du äter. Den som har synpunkter bevisar bara att hon inte fattat något. De flesta (alla?) andra beroendeutlopp kan man strypa men äta måste man. Därför blir det så otroligt viktigt att man bara äter det man tål. Att trilla dit på kolhydrater och sedan behöva månader för att ta sig upp ur träsket igen är inget man önskar någon.

Svar: Nope, exakt så!
Kram!
LCHFingenjoren

Felicia

Tänker att det kanske finns olika sorters "MÅSTE NU"-beteenden. Vissa är rutiner och man gillar verkligen att göra vissa saker på samma vis varje gång och regelbundet för att det ska kännas "rätt" i ens själ. Där kan man ju ha fix idéer som inte är skadliga, tex jag vill alltid duka av direkt efter en måltid och vill inte vänta med det. Och så finns det de där superstarka impulserna som är som en slags flykt. Som måste ske NU NU NU. Bara en tanke.

Svar: spännande tanke, känner så igen mig!
LCHFingenjoren

Pernilla

Känner definitivt igen mig! Det första som poppade upp i mitt huvud är den tvångsmässiga tanken på att vissa saker måste vara perfekta. Har jag t ex bestämt mig för att bjuda vänner på middag, då SKA det vara precis som jag tänkt mig och ingenting får gå fel (maten jag bjuder på).

Ett annat exempel är om jag har bestämt mig för att bli hälsosammare, då jävlar handlar det inte bara om att gå ner de där kilona, utan också om att äta ekologiskt, både för min egen och miljöns skull, att gå, eller springa de där helst milen...VARJE dag.

Sedan kan jag å andra sidan rycka på axlarna åt helt åt andra saker, som jag bryr mig mindre om, eller i alla fall inte känner någon prestationsångest kring.

Svar: känner exakt igen mig!!
LCHFingenjoren

Evelina

Japp, alltid varit sådan. Vill tex. alltid äta något jag är sugen på, även om det är nyttig mat. Måste ha kaffe mm NU.
Ska jag köpa något till hemmet eller mig själv, så ska det ske NU, vet inte hur många gånger jag jagat runt efter sista paret av en viss sko tex. Får liksom fixa idéer.

Svar: jaa men exakt!
LCHFingenjoren

neoLITE

Theresa,
Får jag föreslå ett stavningsprogram... 😂😂😂

Svar: nåt spam som terrar min blogg :O
LCHFingenjoren

monica

Jaa då. Sudoku och patienser på datorn. Förstör hjärnan. Småkaksdegbesatthet i sommar. Ska inte äta, kastade allt som blev bränt. Vart. I toan kom det till slut. Vågen.ljuger inte!! Min far skulle alltid ha kaffe i sista stund, när vi skulle nånstans. Minns min systers konfirmation, när precis skulle fara till kyrkan. Då skulle han ha kaffe. Feppla med en kokare vid den gamla spisen. Min syster stod storgråtande vid dörren, vit klänning, vita handskar och psalmbok. När vi äntligen kom iväg, så hann hon precis med konfirmandtåget in. 1 minut senare och hon hade fått vandra rnsam och förgråten genom kyrkgången. Låt inte andra störas av ev tvångshandlingar!!! När hon gifre sig 8 år senare, så hann han.inte med. Med varken bil eller körkort kvar, var det väl nån granne som körde honom, för han satt längst bak under läktaren.

Svar: <3
LCHFingenjoren

en_mormor:)

Har sagt det innan o jag säjer det igen My, du är så jla klok !! Jag beundrar dig av hela mitt 50-åriga hjärta! Tänk om jag hade haft dig som vän eller läst dina inlägg när jag va i din ålder...
Run for president ! :))

Kram på dig !

Svar: kram <3
LCHFingenjoren

Anonym

Grejen med mat och till exempel sexberoende, är att man inte kan ta bort drogen som man kan med alkohol och kemiska droger för man måste äta ocg ha sex. Istället måste man ha drogen i sitt synfält med lära sig att hantera den. Der är nog de svåraste drogerna på det viset. Heja, du gör det toppen!

Svar: exakt! Kram!
LCHFingenjoren