Hur jag firar jul

I år är det tredje året jag firar en sockerfri jul. Även fast jag har ätit LCHF i 8 år så har jag inte lyckats att hålla mig sockerfri förän de senaste åren. Jag tror det beror på att vi går omkring i veckor innan och matas med intryck, både syn-, doft- och bildintryck. På jobbet bjuds det på fika hela tiden, i affärerna står pallvis med kakor och godis och våra flöden fyllt med nybakat. December är en tuff månad. Jag är ingen robot, jag påverkas. Däremot är mitt mål att komma igenom sockerfri.
 
Denna julen skall jag fira hos mina svärföräldrar. Jag kommer att ta med egen mat. I år tänker jag griljera min egen skinka, köpa bra korv hos en slaktare och göra goda julköttbullar. Jag tar med i en egen matlåda och värmer då jag vakren vill ställa till extra jobb - men också vara trygg i att jag kan äta god och mättande mat. 
Jag har inga som helst avsikter att snåla med maten i jul. Jag kommer att äta mig mätt och nöjd. Hellre för mätt än minsta hungrig, jag litar inte på mig själv då julen är så starkt förknippad med drogmat för mig. Jag vet att jag är en hal jävel och jag måste göra allt för att inte hamna i mina egna listiga fällor. Jag kommer äta både 1 och 2 gånger mer än vad jag brukar göra. Detta i syfte att kunna äta tillsammans med de andra och att hålla mig mätt. Jag har en plan för varje måltid.
 
Det är en tuff tid nu och en utmärkt tid att visa oss själva medkänsla. Det är inte konstigt om vi är lite tröttare än vanligt.
 
Hur ser din plan ut inför jul?
 
 
 
 
 
1
monica

Jag råkade läsa om Arfid diagnosen häromdagen. Att inte tycka om mat mer än kolhydrater. Äta ensidigt. Inte gilla färger, lukter, konsistenser. Minns än hur jag blev matad m välling. Stanken av kokt mjölk. Liksom i risgrynsgröt och på det kanel. Det enda jag tyckte om var socker och russin. Det har jag slutat med, förstås. Längtar enbart efter nykokt ljummen skinka och rödbetssallad.