Socialt tryck

Jag fick en läsarfråga angående hur man skall "försvara" sin rätt att äta nyttigt. Att välja bort kakor, pasta och potatis är rena dödssynden. Det trugas och hålls på och ibland är det superjobbigt. Särskillt om ngn ansträngt sig att baka ngt som skall funka, men missat en detalj. Typ. Sjunkt påfrestande med det sociala trycket upplever många.
 
Det finns flera tillvägagångssätt:
 
1. Säg att du provar att äta annorlunda pga magen.
Det förstår alla.
 
2. Säg att du provar att äta annorlunda pga du misstänker allergi.
Det möts också med respekt. Och det är ju kind of true. När vi inte kan äta lagom av vissa livsmedel är det ju typ som att vi inte tål det liksom.
 
3. Var ärlig
Detta vet jag är det jobbigaste. Man är rädd vad vissa skall tycka och tänka, eller att de ska tröttna på våra konstanta "bantningsförsök".
 
Framförallt, ha tålamod. Det tar ett tag för omgivningen att anpassa sig till dina nya kostvanor. Försök hitta din inre motivation. Är det för jobbigt kanske du ska låta bli att utsätta dig för situationer ett tag som kan vara riskabla. En nynykter alkoholist går ju liksom inte på krogen. Det är okej att inte alltid orka med det sociala trycket. Kom ihåg att abstinenesen är prio 1.
 
Viktigt är också att vara påläst om din kost. Att ha 3 argument varför du äter som du gör. Det handlar inte om att tarta bråk, men är du väl påläst om din kost och känner att du verkligen kan mycket om kostupplägget är det som att ha en inre rustning mot kritik. Dessa "mjuka" argument brukar eller brukade jag använda:
 
Jag kan inte äta lagom av mat som innehåller socker och/eller mjöl. Suget blir mig övermäktigt.
 
Senare tids forskning reviderar fettmyten. Allt pekar på att fett inte är farligt. Och jag blir mätt av fett, vilket gör att jag äter lagom.
 
Jag mår väldigt mycket bättre av att ta bort snabba kolhydrater helt. Jag blir klar i huvudet och bättre i magen. Det är mig värt.
 
Jag uppskattar att du ansträngt dig för min skull, men jag måste avstå för att jag mår inte bra av denna mat.
 
Just idag vill jag inte äta XXX. Jag har ont i magen.
 
Jag känner massa folk som verkligen fått fina resultat av denna typen av kost. Kolla in denna tjejen (visar på Instagram). Och jag vill kolla om det funkar likabra för mig.
 
Kom ihåg att du är den viktigaste i ditt liv. Du skall göra dig själv stolt och nöjd. Det är viktigt att du lever enligt dina värderingar. Prioritera din egen hälsa i första hand!
 
KÖSS
 
 
10
monica

Att skylla på magen brukar gå bra. Och är ju sant. Efter alla år med sockerjäsning i tarmen, så känns det bra. Men en del sockerglada människor känner sig störda och utpekade, det är ju synd- detas ensak vad de väljer att äta.

Svar: Håller helt med!
LCHFingenjoren

Margaretha

Jag säger att jag äter inte socker det skulle ingen människa göra då blir det tyst. Har slutat äta för att vara snäll. Det håller mig från att fuska för när jag är så tuff får ju ingen se mig fuska tycker det är bra.

Svar: Rätt inställning!
LCHFingenjoren

Josefine

Det är så sjukt att man ibland måste "ljuga" för att folk inte ska ifrågasätta en. Så fort man säger nej till något som räknas som onyttigt så kommer frågorna!

Svar: Faktiskt, håller helt med!
LCHFingenjoren

Elisabeth G

Jag minns när jag, på fredagsfikat på jobbet, inte tog något bröd utan bara lite pålägg. Då undrade arbetskamraterna varför jag inte tog bröd (underförstått som var så gott). När jag förklarade att jag (som har svår psoriasisartrit) mådde bättre om jag undvek bröd sa en att det skulle hon aldrig klara för hon älskade bröd. Ingen av dem trugade eller blev sur men det slog mig då hur vanligt det är med brödberoende. Ibland tror jag att de flesta människor är sockerberoende men att det aldrig talas om detta eftersom det anses helt normalt att äta bröd, pasta och liknande.

Svar: Exakt!
LCHFingenjoren

Maria

Hejsan,
och tack för att du delar med dig av dina erfarenheter.

Ang. trugandet har jag kommit på att det bästa är att säga att "jag har lite högt socker". Det finns få vuxna som inte vet vad de orden betyder och ingen blir sårad om jag inte äter deras hembakade tårta.

Meerc.se

Tack för att du delar med dig My! Ibland blir man trött på folk som frågar varför man inte äter det ena eller det andra och att man alltid måste förklara sina val. Jag äter det jag mår bra av 😊🌸.

Katarina

Jag har en fråga angående hur barndomen kan påverka sockerberoende. Själv har jag inget beroende men har i perioder haft riskbruk. Sedan många år äter jag inte socker för jag tycker att det inte hör hemma i människors kost. Nu har jag familj och två barn som börjar upptäcka (inte hemma. men det finns ju ÖVERALLT!) sötsaker o dyl. Jag begränsar det ganska mycket för mina barn men är nu rädd för att istället "förbjuda" det och att det ska driva dem att tycka att det är spännande och äta mer när de själva sedan kan köpa eller är borta och inte jag är med. Jag vet inte om det fungerar så här, jag vill bara att mina barn ska få i sig så mycket näring som möjligt men samtidigt kunna hantera onyttig mat som finns ute i den stora världen. Tack för ditt bidrag till debatten, du är grym!

Katarina

Jag vill också tillägga att jag till och med kan vara rädd att det här att de upplever det förbjudet kan trigga eller framkalla ett dåligt förhållande till mat?

Klara

Jag har funderat mycket kring "matnormer" och hur svårt det är att som jag utesluta mjölkprodukter, spannmål, potatis, ris, socker och en hel del annar på ett sätt som inte gör andra provocerade. Jag upplever att många tar min mathållning som en kritik som deras, även om jag förklarar att jag äter som jag gör pga sjuk. Sedan hade det självklart varit lättare om inte typ allt fika bygger på mackor.

Klara

Jag har funderat mycket kring "matnormer" och hur svårt det är att som jag utesluta mjölkprodukter, spannmål, potatis, ris, socker och en hel del annar på ett sätt som inte gör andra provocerade. Jag upplever att många tar min mathållning som en kritik som deras, även om jag förklarar att jag äter som jag gör pga sjuk. Sedan hade det självklart varit lättare om inte typ allt fika bygger på mackor.