Powered by Jasper Roberts - Blog

Min alkoholism

Jag har varit nykter i mer än 2 år. Nykter från socker, sötning, mejerier undantaget smör och alkohol. Nu har jag ätit LCHF sedan 2010 men tog sockeråterfall med jämna mellanrum. När jag säger 2 år menar jag 2 år helt utan återfall.
 
När jag skulle sockeravgiftas så hade inte jag en tanke på att jag skulle behöva säga farväl till alkoholen också. När jag tittade mig själv i spegeln såg jag bara konsekvenserna av mitt sockermissbruk, jag såg bara min övervikt. Att jag var alkoholist hade jag inte en tanke på. 
 
Innan sockerdetoxkursen hos Arteget så fick vi fylla i mängder av frågeformulär. Många utav dem berörde alkohol. Sista dagen drog beroendespecialisten Kicki Käller undan mig i köket och sa: My. Du är alkoholist. Om du inte kapitulerar inför det nu, kommer du få läggas in tillslut. Och världen fallerade inför mina ögon. Jag? Alkoholist? Nähe!
 
Så jag gömde mig. Sa farväl till alkoholen med svepskälet att jag inte klarade att vara sockerfri när jag var full.
 
Idag, två år senare, har jag kommit till insikt att jag är alkoholist. Jag har inte vågat addressera det innan, gömt mig bakom sockerberoendet.
 
Min alkoholism ser annorlunda ut än den som man typiskt tänker på. Jag drack aldrig vardagar, aldrig själv och verkligen inte varje dag. Jag föredrar också socker alla dagar i veckan. Under mina två år fri från alkohol har jag bara blivit sugen enstaka gånger, och det har varit sommartid på semestern. Annars saknar jag inte alkohol en enda sekund. Men jag är alkolist trots det, trots att godis är mitt primära utlopp. Låt mig berätta varför.
 
Jag är uppväxt på en liten liten ö mitt i Bohuslän med endast 100 året-runt-boende. Vi var ca 10 barn i samma ålder. En dag i framtiden kommer jag berätta om min barndom mer detaljerat. Nu är jag inne i en process där jag gör upp med den och jag känner att skulle jag berätta allt skulle det ge stora konsekvenser för min omgivning. Men låt säga såhär: på denna lilla ö flödar alkoholen. ALLA drack. ALLA drack MYCKET och OFTA. Detta blev normalläget för oss barn, vi såg ju inte något annat och trodde ju att alla i alla familjer drack på samma sätt. Det är egentligen inte förän i ung vuxen ålder jag har insett att det inte alls är normalt, att de flesta inte alls dricker på det sättet.
 
När jag var 11 år hade jag min första fylla. Japp. När alla andra byggde lego så drack vi barn alkohol på denna ö. Jag lärde mig innan jag var straffmyndig att tillverka egen alkohol (kanske det jag har att tacka att jag valde en ingenjörsexamen...?). Och vi festade 2-3 dagar i veckan. Det spårade än en gång när jag gick i gymnasiet och flyttade hemifrån som 16-åring. Jag var den som ställde till alla fester, som bjöd in och som insuerade på att det kulle festas. Alla visste att jag var partytjejen. 
 
Och jag kunde inte dricka lagom. Jag blev alltid håll-käften-full. Och inte däckade jag i tysthet heller, jag bröla, ställte till drama och åt enorma mängder socker på fyllan. Dagen efter vaknade jag upp med extrem ångest och verkligen hatade det jag hade gjort. 
 
Och jag lovade mig själv att sluta dricka. Kunde hålla upp i månader. Men när jag slutade dricka spårade min sockerkonsumtion. När jag slutade med socker spårade min alkoholkonsumtion. Det är som att det är två vattenstrålar. Täpper man till den ena så sprutar det ännu hårdare ur den andra. Så jag var tvungen att med spik och hammare täppa till båda hålen.
 
Jag har bränt relationer. Jag försökte ta livet av mig en gång på fyllan. Jag har ett 40 cm långt ärr från foten till knät efter en skada på fyllan. Jag har ett brutet lillfinger. Jag har minnesluckor jag inte vill fylla i.
 
Så. Alkohol - NEJ TACK! Jag har druckit klart för detta livet. Jag är bäst nykter. Jag vill ge mina barn en alkoholifri uppväxt. Folk omkring mig får mer än gärna dricka, men jag avstår. Det är inte min grej helt enkelt.
 
KÖSS
 
 
13
Anna

Hej!vilket bra inlägg och ett viktigt sådant.Är själv helt nykterist sen 4 år tillbaka.Jag har gjort det valet av många olika orsaker,är jättenöjda och lycklig utan alkohol.De flesta människor sätter alkoholen på piedestal och tycker det är en självklar sak att unna sig 2 glas vin.Är en tillfrisknad sockerberoende som lever så bransch mår toppen.

Svar: <333333333333
LCHFingenjoren

Eve

Precis vad jag behöver höra, tänker mycket på detta nu. Speciellt inför sommaren och alla fester nu mm. Är sockerberoende, har gått kurs hos arteget. Även fått rådet att avstå alkohol. Det är där min absintens brister. Socker VILL jag sluta med, det sabbar så mycket. Alkoholen funkar bra, eller ok i alla fall. Goda viner mm är så stor del av mitt umgänge och sociala liv, så det är det som är tufft att avstå.
Men känner igen mig så väl i din beskrivning av vattenhålen, funkar precis så jag med! Även med nikotin. Tuggar nikotintuggummi i perioder, feströker och dricker vin för att kunna håll sockret i schakt, funkar i perioder.
Måste även sluta med nikotin och alkohol för att klara mig ur beroendet, måste bara kapitulera...(igen)

Svar: Hejja dig!!
LCHFingenjoren

kajsa Dahlerus

Bra inlägg som vanligt.

Men guuud vilken snygg klänning. Var är den ifrån? / Kajsa

Svar: Tack!! Från BonPrix!
LCHFingenjoren

Pia Johansson

Du beskriver min relation till alkohol på pricken. Fullast på festen, den som alltid drack mest, hördes mest, gjorde mest dumma saker. Det var så skönt att supa bort alla hämningar och den usla självkänslan. Började fundera över alkoholbruket och efter typ tre fyra hyfsat avhållsamma år är jag nykterist numer. Bästa beslutet Evert.

Svar: Kram fina du!
LCHFingenjoren

Charlotte

Måste vara så otroligt läskigt att bara kapitulera och säga tack och hej inför något så stort. Du är modig!

Svar: Tack! Nödvändigt ont....
LCHFingenjoren

lovisa

du skriver verkligen bra, på ett enkelt och lättläst sätt men samtidigt intelligent och tilldragande så det är svårt att sluta läsa. även om vi nog är olika inom mycket tycker jag mycket om dina inlägg, återkommer alltid hit när du är på förstasidan på blogg.se eller likande, men glömmer alltid att börja prenumerera. nu tar jag tag i det direkt istället. ha en finfin helg!

Svar: haha va du är söt! Tack för att prenumererar, det betyder <3
LCHFingenjoren

Netti Starby

Så himla starkt skrivet av dig och usch vilken hemsk uppväxt du hade. Du är en otroligt stark person och så himla bra framtidsplaner du har utan alkohol! <3 Kramis

Svar: Tack för den fina peppen <3
LCHFingenjoren

Annie

Jag får inte längre kommentarer om att jag är nykterist. Jag har alltid varit det. Såg när alla andra spårade ut, höll upp håret för spyende vänner och hindrade bekanta att "ta en simtur" på fyllan i Växjösjön. Jag är barnbarn till en alkoholist och min mamma dricker för mycket, även om hon själv hävdar att hon inte är alkoholist, än. Jag bor för långt bort för att se hur hennes vardag ser ut, så jag kan inte avgöra. Men min mormor förstörde alla högtider hon var med på, alla lördagar hon kom över för att spela Bingolotto. Det började alltid mysigt och slutade med att hon slängde ur sig någonting dumt som fick pappa att ryat ifrån, sedan satt mormor i köket och grät över hur hemskt hennes liv var, medan mamma försökte trösta och pappa gick ner i källaren för att slippa henne. Alltid. Jag lovade mig själv tidigt att aldrig dricka. Jag har smakat några gånger, men ser inte hur "god smak" kan vara värt allt det hemska det för med sig. Blir alltid så ledsen när jag hör folk försvara alkoholen och säga att "deras barn minsann inte lider/bryr sig/skulle säga till". Det har dem ingen aning om. Hade dem haft en filmkamera uppe och sedan tvingats titta igenom videorna hade dem antagligen tänkt helt annorlunda... <3 Skönt att höra att det finns fler där ute som väljer bort alkoholen, även om vi har helt olika anledningar till det.

Svar: Starkt av dig att du väljer din egna väg!
LCHFingenjoren

Anonym

Tips - http://mydesire.se/2017/june/tavling.html

sanna hyvärinen

Beundrar dig! Du är grym!!

Svar: <3
LCHFingenjoren

Hanna Karlsson

Modigt att du vågar skriva om detta.

Svar: <3
LCHFingenjoren

Maddie

Starkt gjort <3

Svar: <3
LCHFingenjoren

Natta

Hej My, och tack för ett superviktigt inlägg.
Jag har, precis som du, kommit fram till att avstå alkoholen.
Jag har superstarka beroendegener: flera alkoholister i familjen, och min storebror dog av sviter av ett långvarigt narkotiskamissbruk.
Jag tog min första cigarett när jag var 11, drack första gången när jag var 12, och har sedan hela tonåren och första åren efter 20, festat hårt. I princip endast helger och ledigheter, men med oerhörda konsekvenser. I allt jag gör finns inget stopp. Jag drack tills jag stupade, kunde aldrig ALDRIG dricka "normalt", skadade mig, hamnade i otäcka situationer, fick stark ångest och mådde bara kass.

Jag är inte heller en "klassisk" alkoholist, men har det i familjen och väljer att avstå då jag aldrig vet hur det slutar när jag dricker. Jag har även ett komplicerat förhållande till mat och godis, och kommit fram till att jag även är sockerberoende, trots att jag aldrig varit överviktigt pga det.

Tack för en viktig blogg och din ärlighet!

Kram Natalie

Svar: tack fina du för din brutala ärlighet! Kom ihåg - du är aldrig ensam! AA, FAA och OA finns dör gemenskap! Kram!
LCHFingenjoren