Mina återfallssignaler

De senaste dagarna har jag steppat upp kriget mot beroendet och kartlagt mina tydligaste återfallssignaler. Ett återfall kommer inte bara som en blixt från klar himmel, ett återfall kommer smygandes över tid. Nedan delar jag med mig av mina tydligaste återfallstecken. Känner du igen dig?
 

Ökad stress. Jag känner mig mer stressad än vanligt. Små saker runt om i livet hopar sig. Jag har svårt att pinpointa vad det är som gör mig stressad, bara att jag känner stress. Det känns diffust och svårt att definiera, jag vet att det inte är bra men känner att jag inte har tid att göra något åt det. Jag har inte tid att strukturera upp det då jag har så mycket att göra. Det gör att jag får dåligt samvete för att jag vet att jag borde göra saker – men vet inte exakt vad. Det kan vara småsaker på fritiden, på jobbet och i mellanmänskliga relationer.

Ändrade känslor. Mitt inre går som rena berg- och dalbanan. En stund känns allt hopplöst. Jag vill säga upp mig och vill bara låsa in mig. Jag känner mig maktlös och hjälplös i situationen. Jag tar allt personligt och blir hudlös. Jag blir väldigt personligt påverkad av allt som händer på jobbet. Ingenting känns roligt. Saker som tidigare var roliga är mer ett problem än något att se fram emot. Livet känns tungt och jag fastnar i en negativ tankespiral. Allt roligt blir hinder.

Förnekelse av oro. Jag förminskar mina känslor, tycker att det jag känner är fel. Vill inte göra någon besviken. Tycker jag är gnällig och jobbar hårt med att inte framstå som negativ. Jag förminskar mina känslor kring situationer. Tycker att de kommer för sent i livet, att jag har det så bra och att jag inte har något att klaga på. Exempelvis kan jag sitta och prata med chefen och berätta hur jag känner, för att i nästa sekund lägga locket på och säga att det löser sig, nu tar vi tag i detta – fast jag inte tror på det själv.

Tendens till isolering. Jag tycker att alla mellanmänskliga relationer är jobbiga. Jag tycker det är jobbigt att prata med kollegor, hänga med ut på aktiviteter, träffa vänner. Jag tycker att småprat är onödigt och jobbigt, vill helst hem så snabbt som möjligt. Att svara i telefon känns övermänskligt. Jag börjar avboka aktiviteter och sedan jobba mycket hemifrån. Relationer känns mer som ett hinder i livet än något som ger glädje.

Bristande tankeförmåga. Jag har svårt att hålla den röda tråden. Svårt att hålla saker i huvudet. Tankarna flackar och jag har svårt att vara här och nu. Tankarna blir flackande och i fragment. Jag tappar lätt vad jag skall säga och har svårt att tänka på samma sak i mer än kortare stunder. Jag börjar slösurfa när jag umgås med folk. Jag har svårt att hålla mig till ett samtalsämne utan tankarna flyger iväg och man landar någon helt annanstans.

Håglöshet och oföretagsamhet. Jag har svårt att komma igång, alla uppgifter på jobbet känns för stora och för jobbiga. När jag är hemma så ligger jag i soffan och orkar inte göra någonting. Minsta uppgift blir mig övermäktig och jag har svårt att känna mig nöjd när något är avklarat. Detta gör att minsta uppgift blir ett stort företag som jag helst inte vill ta tag i.

Tappad struktur. Den ostrukturerade tankeförmågan smittar av sig på min vardag. Jag slutar planera upp min dag, hoppar träningen. Blir impulsiv och ändrar om i schemat. Hoppar eller skjuter upp träningen, ändrar om i matplanen. Försover mig, jobbar hemifrån, ställer in inplanerade aktiviteter. Detta ger dåligt samvete som ökar på stress och sedan ökar på mina ostrukturerade tankar.

Konkreta handlingar i vardagen:

-          Ökat koffeinintag

-          Impulsiv omstrukturering i vardagen

-          Rastlöshet

-          Oro och nedstämdhet

-          Kort stubin

-          Dålig sömn – svårt att sova ut

-          Oförmåga till planering

-          Offerkofta

-          Dåligt självförtroende (ex: jag klarar inte av att gå ner i vikt)

-          Oförmåga att slutföra uppgifter

-          Fobier (rädsla för transporter)

-          Vikthets och kroppshat – jag börjar väga mig hysteriskt och vågen avgör mitt mående.

 

 
16
jånna

Hej, jösses vad likartat vi funkar.. Precis så där som du skriver gör jag med med och upplever en upptrappning till hetsätandet.. man liksom laddar upp omedvetet för det i flera dagar.. Har du ngnsin kopplat dessa signaler med homonella företeelser? jag börjar ana att jag blir lättare negativt påverkad och känsligare för strewss, mer sugen på mat o deppig under vissa veckor i månaden..

Anonym

Jag har PMDS och ver vad det kan innebära. Det där låter som en EXAKT beskrivning av mig mellan ägglossning och mens. Det behöver inte yttra sig likadant/lika svårt varje månad. Precis som jånna skriver - jag tycker du ska undersöka, åtminstone överväga, om det kan vara hormonellt.

Anonym

Låter som depression tycker jag. Testat medicin?

Anonym

Känner igen ALLA symtom men hos mig är de helt klart kopplade till min utmattningsdepression som kom efter långvarig stress både i jobb och privat, har under senaste året därför jobbat med återhämtning med professionellt stöd. Just nu är mitt fokus att acceptera och inse de skador som uppstått i hjärnan samt att anpassa mitt liv efter det, hitta verktyg och lära på nytt.

Med det liv du levt under flera år med tuffa studier, raketkarriär och många bakslag och sorger privat samt jobbet med din fantastiska viktresa så kanske den berömda väggen inte är allt för långt bort. Kanske dags att sänka din krav på dig själv och ta det lite lugnare i allt..?

Carin

För mig är dessa signaler samma som när du är på väg att gå I väggen. Frågan är vad som är orsak till återfallen? Är det stress eller är det återfallet som ger signalerna? Lättare att återfalla vid stress o det är stressande att se ett återfall komma.
Jag försöker alltid plocka bort saker som jag mår dåligt utav koch känner ett beroende utav att läsa och det gäller främst diverse nyheter. Stänger utav vissa flöden på FB. Beroende har så konstiga uttryck.

Elin

Boktips: de 10 dummaste misstagen klyftiga personer gör och hur du undviker dem. Du har säkert redan läst den men isf tyckte du om den? Står mkt bra om tankefällor där tycker jag. En bok att läsa lite då&då.

Anonym

Tack My, för alla dina texter men särdkilt denna idag. Du beskriver "mitt liv" just nu, på ett sätt som jag själv inte kan formulera. Dina ord ger mig styrka, en känsla av att inte vara ensam eller "konstig" i måendet. Jag tror som föregående skrivare att det kan finnas en hormonell förklaring. Precis innan jag läste dina ord, hade jag bestämt mig gör att söka läkare och be om prover för hypotyreos. Tack för dina ord, de hjälpte mig att faktiskt ta steget till att nu ha bokat tid. Du gör skillnad i mitt liv, via din blogg, återigen tack! 😊 Kram, Lena

Effie

Jag känner igen en del tecken också (kaffe. oförmåga att planera. dålig sömn. får inte saker gjorda), även om jag inte räknar mig som beroende, utan kallar det stressätande. Iofs kallar jag mig periodare, men det handlar oftare om intressen o dyl än om mat och ätande (skulle vara choklad, då).
Hormonberoende? Tveksam. Jag fyllde 60 I höstas.

Jayzee

Oj, vad jag kände igen mig i detta! 😳 Varenda punkt, faktiskt. Lider av utmattning och brottas just nu med ett rejält bakslag. Tack för att du delar med dig av dina analyser, My. Nu fick jag mig en rejäl tankeställare. Och det är som bekant bara det vi erkänner som vi kan förändra.

Jayzee

Oj, vad jag kände igen mig i detta! 😳 Varenda punkt, faktiskt. Lider av utmattning och brottas just nu med ett rejält bakslag. Tack för att du delar med dig av dina analyser, My. Nu fick jag mig en rejäl tankeställare. Och det är som bekant bara det vi erkänner som vi kan förändra.

Julia

Tack för att du hjälper mig att inse att jag inte är ensam med allt ovan

jånna

Jag vill tillägga att jag har sedan 15 års ålder haft viktnojja som vid 17 års ålder utvecklades till bulemi som efter ett år övergick i grav anorexia som präglade mitt liv i nästan 8 år, nu är jag 31 år och alltså varit frisk i 6 år. frisk per definition att jag är inte mager idag, men är jag fri? nej, matmissbruket och deppresion o utmattning jag haft har satt spår som hormonrubbningar ännu och en trasig självbild och självkänsla. Det jag menade var att oavsett om det är hormoner som åker berg o dalbana eller det är stressen så är det väl värt att notera ner dessa dippar, med datum det kan finnas mönster att finna .. *Förberedelse, medvetenhet och respekt för Att så här funkar jag* har hjälpt mig mycket ..

Anonym

Låter som pmds.

Nea

Snälla My, du bara måste göra någonting åt dina ögonbryn, de förstör hela ditt utseende. Raka svarta streck med små konstiga trekanter i början. Jag kan inte ens fokusera på dina fina bloggtekster när jag bara ser dina ögonbryn, haha.

Anonym

Nea, man ska inte kommentera andras utseende, var och en får se ut som de vill!
Men i sak kan jag hålla med dig, såna ögonbryn är inte snyggt på någon. Men nu är det ju väldigt modernt och inne med kantiga onaturliga ögonbryn och de som har dem tycker säkert det är snyggt.

Anonym

Känner likadant