Nytt matschema

Som du vet så har jag precis börjat en ny behandling för mitt beroende. Det är en behandling just för jag har insjuknat i mitt beroende igen efter en tuff höst. Detta är ingen barnlek. Första gången jag kom så bad de mig blåsa i en alkometer. Jag bah: Alltså jag har inte druckit alkohol på två år. Å de bah: kul för dig. Blås nu! Sen har de rätt att ta oplanerade drogtester på mig. De har beställt hem utdrag på alla mediciner jag har haft de senaste 1,5 åren. Alltså nu snackar vi hardcore shit här alltså. Skrivit på avtal att jag inte får ta några sinnesförändrande droger under behandlingstiden. På detta stället behandlar man liksom inte bara socker, man ser beroendet som en sjukdom med massa utlopp och behandlar själva kärnan i det. 
 
Sen är det tusen frågeformulär och sjukt tuffa hemläxor. 
 
...Och ett nytt kostschema. Jag hade ett långt möte med hon som sköter kostscheman där för att bygga mitt. Hon var supergullig. När det gäller andra "kostexperter" i övriga livet så pekar de ju med hela handen å bah: såhär ska du äta, knubbis! Så är det inte inom beroendevården har jag märkt. Nu är det det andra kostschemat jag har fått i mitt liv från beroendevård. Och det är verkligen helt annorlunda. Dels för att man har sjukt mycket att säga till om själv. Dels för att mitt inte innehåller kolhydrater. Det viktigaste för dem är att det är praktiskt applicerbart efter just mitt liv. Därför fick jag fylla i mängder av papper men också tre (!!) samtal innan. 
 
Det visade sig att jag åt extremt för lite energi. För när jag fick det tänkte jag bah: shit pommes. Hur mycket mat ska jag äta egentligen??? Men så räknade jag själv och såg att det ändå var 1920 kcal, 71g protein & 14g kolhydrater under hela dagen. Och det är ju inte svinmycket. Tänk då hur lite jag åt innan!
 
Och vi pratade lite om mina konstiga viktuppgångar. Hur jag efter semestern förra året gick upp 8 pannor. Hur jag på bara 2 månader kunde gå upp 12 kilo. Den är bara sinnessjuk. Och jag fick faktiskt rimliga förklaringar till det. Dels att jag äter toklite i vanliga fall så kroppen suger åt sig allt den kan när den väl får mat. Dels att jag alltid varit överviktig, redan som barn, så jag har fler fettceller och då går man upp lätt. Genom att äta mer energi kommer min kropp få en högre förbränning och jag blir mer motståndskraftig.
 
De största förändringarna är att:
 
Jag skall äta frukost. Jag var väääääldigt emot detta. Men kostexperten sa att fasta sliter på binjurarna. Dessutom vill vi inte äta enorma portioner när vi äter pga att kroppen utsöndrar oxytocin och det är beroendeframkallande. Och jag måste äta enorma portioner annars för annars får jag inte i mig allt. Så jag har lovat att prova att äta frukost i 2 veckor. Sen gör vi en utvärdering. 
 
Jag skall dra ner kaffet, max 2 koppar om dagen och resten koffeinfritt. Pga insulinutsöndring och påverkan på beroendecentra.
 
Det jobbigaste är att jag skall föra matdagbok. Skriva upp allt jag äter. Jag hatar att föra matdagbok. Fick panikångestattack första dagen och var otrösterlig. Det drar upp så jävla mycket barndomstrauman hos mig. Hur jag satt där som liten och dietisten var så jävla puckad i huvudet och bara: fast, sluta äta godis. Och alla var besvikna på mig jämt och ständigt. Att jag inte gick ner i vikt. Och alla blev arga när jag inte följde rekommendationerna så jag började ljuga som fan i matdagboken. Samma gäller att väga och mäta maten. Hulkandes och gråtandes. Fy fan vad jag hatar detta. Det är verkligen direkt tillbaka till min skit barndom.
 
Så mitt i en panikångestattack så ringer jag Sockersyster Ann-Ida. Bara skrek gråtandes att jag inte fixar detta. Men hon fick mig som vanligt på bra tankar. Detta är ju skillnad från min barndom. Detta är en matplan jag själv varit med och tagit fram. Och jag får hjälp av människor som fattar mitt beroende. De kommer aldrig tycka jag är värdelös bara för jag inte klarar att följa den en dag. De kommer aldrig tycka att jag är lat, omotiverad eller saknar disciplin. Och ingen kommer bli besviken. Ingen kommer någonsin prata kalorier och att springa mer. Ingen kommer tycka att det är fel på mig. 
 
Men det rör upp så jävla mycket från barndomen detta. Det är verkligen som att klia på ett sår jag gömt någonstans långt inom mig. 
 
Men kanske. Kanske kanske. Kan jag äntligen bli frisk.
 
KÖSS
 
 
17
Anonym

Låter vettig din kostexpert. Att du gått upp i vikt när livet varit kaos är inte konstigt alls. Kroppen utsätts för en enorm stress, binjurarna blir utmattade och hormonerna totalt i obalans.
Att dessutom utsätta kroppen för fasta, som också stressar binjurarna ännu mer är ju inte bra och sen inte få i sig tillräckligt med energi... klart att du då har hållit på och hetsätit.
Din kropp och knopp verkar behöva ordentlig återhämtning. Hoppas att du får det och inte blir ännu mer slutkörd av behandlingen.
Då matdagbok drar upp traumatisk barndom kanske det är dags att möta traumat, bearbeta det och få lägga det bakom dig?
Ett hjärnspöke mindre att hantera...?

Hon

Var hittade du denna hjälpen, arteget eller annanstans?

Anna

Fick tårar i ögonen när du beskrev din barndom. Tack för att du delar med dig.

Camilla

Inte kanske- du KOMMER ATT göra dig frisk!! Upp och framåt bara! Du inspirerar så mycket så jag klarar av min viktresa. Tack! Och du kommer att inspirera utan återfall också, det är inte sjukdomen som inspirerar utan det är personen som är DU som inspirerar!

Carin

Ta hand om ditt trasiga barn och försök älska det. Bäst är att söka hjälp för det. Du skriver att det är trauma och att du kommer tillbaka till din situation som barn. Det kan ligga mycket I det som hindrar dig att må bra idag.
Min egen räddning hete Baravara I Dalarna. Efter det så har jag kunnat släppa det som varit och fokusera på det som skall vara, för vi lever nu och I framtiden.

Malinka

låter skitjobbigt - men önskar dig ett stort lycka till. hoppas att du med hjälp och stöd kan ta dig igenom den här perioden och komma ut på andra sidan lite starkare, klokare - och friskare.

ta hand om dig.

Annie

Hej!

Jag undrar också var du fått denna hjälp? Jag tror att jag kan vara i behov av något liknande nämligen, men har inte hittat något bra alternativ på egen hand. Stort lycka till iaf !

Anonym

Nyfiken på var du valt gå behandling

Anonym

Nyfiken på var du valt gå behandling

Nathalie

Åh de där matdagböckerna, vidrigt!! Jag har varit sjuk i anorexi och då skulle man ju sitta där och fylla i en sån skitgrej. Jag ljög som en häst travar delvis eftersom man absolut inte får äta LCHF när man är ätstörd men också för att jag inte klarar av tanken på att väga mat (jag anser att man bara stannar i ätstörningen ännu mer då). Tack och lov har jag slutat i behandlingen för ätstörningen och det är så SKÖNT!! Hoppas de här nya verktygen ändå kan hjälpa dig! Älskar hur ärlig du är och hur motiverad du är som gör det här trots att det väcker traumatiska minnen! Du är så bra <3

Carin

Hu vad du måste ha det jobbigt. Men du kommer klara detta det vet jag.

Anonym

Klart du blir frisk 💝 Det rörde upp gamla känslor att läsa ditt inlägg... Tror att många av oss har en bakgrund som påminner om varandras. Vill även passa på att tacka för en bra podd💝💝

monica

Hoppas det går bra med dig! Vilken mat äter du nu jämfört med Arteget och LCHF? Du har aldrig nämnt mediciner, bara att du slutat med alkohol. och antar använder snus fortfarande. Svårt vara missbrukare. Svårt med ärlig matdagbok, det man äter på stående fot..Sväljt och glömt. Vill inte skriva upp- det är ju gjort och glömt-utom på vågen. Man ska äta sig mätt och nöjd och stå sig till nästa mål, heter det ju !! Jag har just börjat på Kostdoktorns 14 dagars utmaning. Då skriver jag upp hela veckoplanen och bockar för varje måltid eftersom jag äter.Kl 0800, kl 1400, kl 2000. Lätt som en plätt!! Jo tack. Igår blev det 2 små morötter. Hur det ska gå utan 1.5 dl mjölk om dagen till te och kaffe vet jag inte.

Tina

Gaah! Det här var ju lite väckarklocka för mig att läsa också. Jag tycker ju också att jag äter skitbra. Fett-te på morgonen och sen nån ostbit eller dyl 14-16 tiden och på kvällen nån varm mat helst.
Aldrig räknat, vägt etc.
Men ibland blir jag SJUKT trött och ofta då också sugen eller blir väldigt mkt fortare hungrig. Och om det blir (ytterligare) mer stress än normalt, man är borta och inte alltid har kontroll på vad som är i maten kan jag direkt smyga upp nått kg eller flera som sen kan ta mig veckor att gå ner igen.

Intressant det där med fettcellerna, finns dem för alltid kvar eller?
Lycka till, du fixar detta också!

Linda

Är också intresserad av var du fått hjälp? På min ort tar beroendeenheten (soc.) inte emot oss med matberoende. Ätstörningsmottagningen (landstinget) tar bara emot underviktiga och vc har inga kuratorer med kunskap om beroende. Så var får man hjälp??

Camilla

Lycka till My :-)

åsa i åsele/naltabblovers på Instagram

Vill bara säga/skriva TACK <3

Jag önskar Dig all lycka å hoppas Du mår bra.

Känner igen så mycket...