Push the button

Det är i relation till andra vi kan spegla oss själva. Och det kan jag säga nu: det finns INGEN som kan trycka på mina knappar så som Martin kan. På riktigt, jag kanvar avärldens bästa människa utåt sett. Behandla kollegor och vänner med respekt och kärlek. Men så får jag syn på min man och blir världens monster! Fy fasiken, finns ingen som kan trycka på mina knappar så som han kan.
 
Men det blir ju så när vi varit tillsammans i snart sju år. Finns ingen som känner mig så bra som Martin gör. Min karaktärsdefekt blir dock att jag blir så jäkla elak, jag är som en bulldozer och bara kör på i 110. Min man skulle aldrig säga något elakt någonsin mot mig. 
 
Det värsta är att det är just typiskt sådant beteende som triggar överätning. Bäst gör vi att undvika det helt då det drar igång så mycket sug i oss.
 
Försök att tänka att du skall behandla din partner som en sjuk vän. Vad kan du göra för att hjälpa? Att dra igång och börja veva är rena självskadebeteendet. Mycket bättre att slappna av försöka mötas - för din abstinens skull!
 
KÖSS
 
 
 
 
7
Linnea

Hej My

Nästa gång du blir arg på din man, testa denna enkla övning som heter "willing hands"

https://m.youtube.com/watch?v=oNb_jXLC7wY

Tack för fin blogg!

Linnea

Hej My

Nästa gång du blir arg på din man, testa denna enkla övning som heter "willing hands"

https://m.youtube.com/watch?v=oNb_jXLC7wY

Tack för fin blogg!

Malin

Skulle aldrig säga nåt elakt till min man. Sånt tycker inte jag att man gör. Hur kan jag förvänta mig respekt om jag inte ger det. Vi har varit gifta i 16 år och jag har aldrig skrikit på honom eller vräkt ur mig nåt elakt. Ändå lever vi tätt ihop och tillbringar i princip dygnet runt tillsammans.
Varför ta ut sina frustrationer på den som finns där för en.

lottikristina

Stackars Martin! Varför ska han tåla att du är som ett monster. Önskar att han kan säga ifrån!

monica

Kan undra vad som skulle hända om Martin kunde vara lika dretle och bemöta dig på samma sätt.

Maria

Oj vilka kommentarer!

Har för mig att My pratat om att hon är extrovert och Martin introvert. Och det här låter som ett typexempel på hur det kan se ut i ett sådant par.

Läs boken "Introvert - Den tysta revolutionen"

Jag är extrovert med en introvert pojkvän och under 7 år tillsammans har han bara skrikit på mig EN enda gång. Jag typ varje månad.
Det är inte ett dugg synd om honom ska jag tala om :)

Att mentalt checka ut och bli likgiltig under en konflikt är lika dysfunktionellt som att agera ut ilska. Vet ni hur frustrerande det är att bråka med en vägg? Någon som inte reagerar? Hur vidriga elaka provokationer man till slut tar till för att få fram någonting?
Ja det känns som att man ska explodera, samtidigt en sådan maktlöshet.

Lösningen:
1 Förstå hur den andra fungerar
2 Komma ihåg det i skarpa situationer
3 Agera smartare

Nu vet jag inte hur det ser ut hemma hos någon annan, bara för mig.
Behövdes bara försvara oss extroverta gaphalsar :)

Sis

Tack My för att du delar med dig, att du vågar erkänna en sån här sak. Det är inte lätt. Jag ser att många kommentarer är vassa, att de tror att Martin är ett offer, men så enkelt är det ju inte. Man måste ju kunna kommunicera i en relation. Bäst är det ju så klart att hinna fånga det innan man exploderar, att kunna uttrycka missnöje innan det hunnit byggas upp till ett åskmoln, innan blixtarna kommer. Men det går ju inte alltid. Att en explosion kommer betyder inte att man inte respekterar sin partner. Tvärtom, det betyder (ofta) att man respekterar sin partner så mycket att man trycker under sitt missnöje in i det sista, tills det inte går längre. Och så kommer utbrottet. Oftast är det så. Fast ibland är man ju bara en sur liten skitunge. Och då får man vara tacksam för att ens partner orkar.