Socker - den heligaste drogen

Nu står vi i startgroparna inför påsken. Här ska firas! Att fira är lika med att frossa, det är en sanning samhället marinerat oss med år efter år. Påsken är bland det sötaste vi har - vi äter 13000 ton godis i påsk och försäljningen av godis ökar med 500 procent. Det är helt sjuka siffror, speciellt eftersom vi vet hur skadligt socker är.
 
I mitt arbete med sockerberoende så möter jag människor som dagligen kämpar med sockerbegäret - med livet som insats. Det är en stor grupp som inte får utrymme i media eller i samhället - deras sjukdom finns ju inte. Det är bristande karaktär säger man, inte en hjärnsjukdom. Vi vet idag att socker ökar sannolikheten för skrumplever, diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och fetma, ändå romantiserar vi över socker som om det vore något fint och bra. Tänk om vi hade gjort det med andra droger! Socker är drogernas heliga graal och sticker man ut hakan för mycket och påstår att socker är beroendeframkallande så får man snart en ilsken mobb efter sig som googlat fram alla möjliga vetenskapliga rapporter om att sockerberoende är trams.
 
Ärligt talat, vem äter ihjäl sig av egen fri vilja? Här är det något annat som spökar - våra hjärnor har blivit kapade!
 
Med handen på hjärtat, hur många utav oss äter inte mer godis än vad vi vill äta? Hur många gånger har vi inte känt att handen går som på autopilot ner i skålen och upp till munnen, trots att vi är illamående för länge sedan? Hur många gånger händer det med kokt torsk och blomkål? Tror inte det va.
 
I mitt arbete ringer det människor som ligger på akuten med en hjärtinfark, människor som är skuldsatta över öronen då de belånat sig för att köpa godis och som är så sjuka att de varken kan arbeta eller ha en fritid. Deras vilja är kapad av det heliga sockret och hur mycket de än försöker kan de inte sluta äta - inte heller dra ner på sockret. Dessa människor lever i sådan skam att de inte vågar prata öppet om problemet. När de väl vågar lätta på trycket möts de av råd om att äta mindre och springa mer, som om vikten vore det viktiga här.
 
Hittills har jag bra pratat om andra, jag är en likastor sockertorsk. När jag var 20 år hade jag ätit mig upp till 170 kilo, jag kunde inte knyta mina egna skor och bilbältet fick jag sitta och hålla i handen när vi åkte bil - jag fick inte runt det. Jag stal pengar för att finansiera mitt begär efter godis och jag lånade av vänner och familj för att få i mig min daliga dos. Jag smög, gömde och manipulerade - precis som alkoholister gör med sitt. De goda råden om points, pulver och motion avlöste varandra men jag gick i sockerfällan gång på gång. Det var min karaktär det var fel på, det fick jag tydligt förklarat. 
 
Det är en spännande teori det där, att det är min karaktär det är fel på. I alla andra områden sviker den mig inte, jag har både fått stipendium och utbildat mig till ingenjör. Det lustiga i kråksången är att när jag äter en sockerfri kost är det som att jag, helt ur det blå, får massor av karaktär. Kan det vara så att det varken har med karaktär eller disciplin att göra? Att det handlar om socker, att det kapar mitt belöningscentra?
 
I scanningar av hjärnan ser vi att samma områden lyser upp vid bruk av kokain som socker. Enligt Dr. Hyman är socker 6 gånger mer beroendeframkallande än kokain. Fler människor dör idag av övervikt än av svält. En pandemi av diverse välfärdssjukdomar sköljer över världen. Gå inte på mys-lobbyismen, det finns inget mysigt i hjärtinfarkter, kronofogden eller sjuklig fetma. 
 
Så vad kan du som sockerberoende äta? Joina mitt webbinar för att kickstarta ditt nya sockerfria liv nu på måndag 2/4 klockan 18.30-19.30. Anmälan sker HÄR
 
KÖSS
 
Bildresultat för nej tack godis
11
Anonym

vilket koffeinfritt kaffe är det du dricker?

Olsson

Hej! Håller med om det du skriver. När jag var liten åt vi väldigt lite socker hemma. Vi använde inte ens sånt som sylt och ketchup till vardags. Jag fick dock lördagsgodis i små mängder. Många tyckte synd om mig och att det var jättekonstigt (detta var på 70-talet, när "frossakulturen" med fredagsmys, mellanmålshysteri, kanelbullens dag och fika till höger och vänster ändå inte var så utbredd :-)).

Än idag har jag liksom inte smak för socker. Jag tyckte förstås om det som barn och även som yngre vuxen, men har aldrig haft problem att avstå. Det får mig att undra lite över hur mycket matvanor i barn- och ungdomen påverkar ens inställning/preferenser som vuxen. Själv är jag dock betydligt mer liberal när det gäller mina barn och tycker liksom att det räcker bra med att vi inte äter så mycket sötsaker här hemma till vardags.

Ändå, trots att jag inte är särskilt förtjust i sötsaker, så har jag också märkt att om jag väl äter godis, kakor och liknande vid något tillfälle så föder det omedelbart ett sug efter mer. Dessutom upplever jag att jag en hel dag efteråt blir mer hungrig och sugen i allmänhet, och får en obehaglig känsla av rastlöshet i kroppen. För mig känns det uppenbart att socker får min normala och i övrigt ganska välfungerande aptitreglering att balla ur.

Det är för övrigt precis som du säger en helt sjuk fixering vid socker vid alla högtider! Jag tycker inte att man behöver bojkotta allt (om man inte är beroende), men köpa, laga, bjuda och äta med lite mer eftertanke och modifikation, så att alla mår bra :-) Glad påsk!

Petra

Så är det verkligen! Tack för mycket bra inlägg My :)

Anonym

Precis den påminnelsen jag just nu behövde! Tack My! ❤️

Alicia

Det här inlägget är så viktigt! Du är så bra på att konkret formulera dina budskap och lärdomar, TACK för att du är en så enorm inspirationskälla och GLAD sockerfri och härlig PÅSK till dig <3

Anonym

Mycket bra inlägg! Tack! 🙏🏻⭐️👍🏻

Anonym

Mycket bra inlägg! Tack! 🙏🏻⭐️👍🏻

Anonym

Men ta och håll truten.

Anonym

Håller helt med! Socker är skit. Men hur kan du blunda helt för hur kött påverkar kroppen? Det finns forskning att det bidrar till exakt samma sjukdomar. Hur kan du hylla det så mycket?

monica

Av socker hade jag magvärk och hål i varenda tand vid 7 och 15 års ålder. Varit rädd för socker. Kan inte ha hemma. Barnen fick lördagsgodis men aldrig saft, Oboy eller sockerdricka. Och inga hål.

Lina

Eftersom du börjar överäta på såväl fläsksvålar som bregott med havssalt så köper jag inte för fem öre att du är beroende av socker och att sockret kapar din hjärna.