PCO

Nyckeln till min viktuppgång

Jag har på carnivore gått upp i vikt - en klädstorlek eller så. Jag har fattat nada. Jag har aldrig varit såhär frisk i min beroendesjukdom, har liksom inte ätit för mycket någon gång och tränar 4-6 dagar i veckan. Makes no sense! Grejen är också att jag aldrig är hungrig, snarare tvärtom - jag har svårt att äta.
 
Den slutsats jag drog var att jag var insulinresistent - det vill säga, att min kropp producerar mer insulin per kolhydrat/protein än normalt. Allt tydde på det, jag gjorde en inBody mätning som visade att jag fortfarande hade fett bland de inre organen och så svullnade jag upp som en ballong om jag åt för mycket protein. 
 
På grund av detta blev jag väldigt noga med vad jag stoppade i mig - max 80g protein och 120-150 gram smör med långa fastor, vilket var ett icke-problem eftersom jag knappt känner hunger på denna kost. Jag väger mig inte längre, men kände att kroppen började krympa.
 
För en vecka sedan var jag och tog mitt C-peptid hos Werlabs (läs mer genom att trycka på länken) och dagen innan ville jag verkligen se hur fasiken det stod till i min kropp, så jag åt vanlig LCHF - till och med några morötter. Var helt bombsäker på att jag skulle ha massa insulin i kroppen. Icke! När jag fick tillbaka mitt provsvar kom jag i chock - jag hade 0,22 vilket är långt under referensintervallet på 0,3-0,8. Läkaren var så orolig för mitt låga värde att man kunde misstänka diabetes typ 1 om jag inte hade haft så utmärkta blodsockervärden.
 
Så nu stod jag där som ett fån - jag som hade varit så säker på min sak!
 
Vet du vad? Ibland ser man inte skogen för alla träd! Svaret kom bara veckan därefter!
 
Jag har diagnostiseras med PCOS - en hormonell obalans som ger mig oregelbunden mens och ingen ägglossning. När jag har tagit prover så står läkarna som ett frågetecken, alla mina värden är liksom kanon! Typiskt för PCOS är högt testosteron, högt glukos och obalans mellan progesteron och östrogen. Mina värden var perfekta. 
 
Eftersom jag gjorde allt man kunde göra på egen hand - dricker inte kaffe, inga mejerier, äter strikt LCHF och tränar - så tog jag hjälp av vården, vilket jag ångrar djupt idag. Under ett halvårstid har jag cyklat med konstgjorda hormoner, vilket förövrigt inte har hjälpt. 
 
Så på läkaren inrådan togs beslutet att jag skulle reboota systemet, en omstart. Jag åt en skyhög kur av ett enzym som blockerade all produktion av min könshormoner, detta skulle leda till en omstart av systemet så produktionen skulle bli högre igen. Detta läste jag efteråt, läkaren sa ungefär "ät dessa piller och så skall du se att det blir bra" - det framställdes som sockerpiller.
 
Sista dagen på kuren kom inte jag upp ur sängen - jag som alltid är så produktiv och glad. Jag låg i fosterställning och grät. På natten började jag kräkas, hade panikångestattacker, tryck över bröstet och alla muskler i hela min kropp värkte som att jag hade blivit överkörd av en traktor. 
 
Jag åkte in akut till gyn och har aldrig fått ett så hemskt bemötande. De sa att det var PSYKISKT! Jag låg och kräktes i fosterställning och de säger att det är PSYKISKT!  "Det bästa du kan göra är att gå till en kurator och byta jobb". SKÄMTAR DU? Jag krävde massa tester som bland annat visade på skyhögt blodtryck. Jag har i vanliga fall ett superlågt blodtryck och en puls som en atlet och när jag hävdade att jag har samma jobb som för en månad sedan när de kollade sist så började de sakta tro mig. Detta fick mig att börja googla (herregud, det skulle jag gjort för länge sen - lessons learned) där jag kunde visa alla hemska biverkningar, jag prickade in nästan allihopa! 
 
Till råga på allt så är min medicinering extremt immunförsvarssänkande, det är därför jag var sjuk fram och tillbaka en månad efter sommaren och nu har jag fått bakterier i lungorna. 
 
Och nu till det intressanta i kråksången - på min behandling kan man förvänta sig en ökning på 10% av kroppsvikten under det första halvåret!
 
Så vad kan jag lära mig av detta? 
 
1. Att min viktuppgång inte är mitt fel, och min kropp går att lita på om man inte stör den med yttre påverkan
 
2. Att inte vara blåögd inför läkarna utan ta reda på risker och fakta innan påbörjad medicinering, så jag själv väger för och nackdelar
 
3. Att könshormonerna är otroligt viktiga i ens mående
 
Jag har nu valt att avbryta all behandling, men det innebär inte att jag ger upp. I slutet av månaden kommer jag träffa Mia Lundin för behandling och hjälp. Jag kommer söka alternativa vägar, för jag har gett mig attans på att knäcka denna gåta. Det kommer ta lång tid för min kropp att repa sig, och jag förväntar mig inte att gå ner i vikt eller bli symptomfri på en sekund. Nu behöver jag vila och återhämta mig från denna chock. Även detta är en nyttig lärdom!
 
KÖSS 
 
 
9
Martina

Du är så stark!!! ❤️💪

Marielle

Hm.. Jag kanske missförstår någonting, men är det enda problemet att du väger XX kg, My? Om alla provsvar är perfekta, varför är det ett så stort bekymmer för dig att vara något överviktig? Enbart övervikt är inte farligt, det är dåliga kolesterolvärden m.m. som är farligt för kroppen. Jag tror inte att alla har samma förutsättningar att vara på en viss vikt och ha en viss kroppsform. Vissa av oss är helt enkelt lite rundare i formen. Kan det inte vara så att din kropp har hittat sin naturliga form nu? Är det verkligen lönt att kriga mot några extrakilon när du äntligen mår bra mentalt och emotionellt, och även provsvaren innan den där konstiga medicinska behandlingen var så bra?

monica

Läs bipacksedeln! Ofta är boten värre än soten.

Elisabeth G

Alldeles riktigt, Monica! Under flera år var jag p.g.a. Försäkringskassan underförstått tvungen att pröva en radda biologiska läkemedel. Inget hjälpte men alla gav mer eller mindre svåra biverkningar; det sista gav bland mycket annat hjärtbesvär. Nu är jag sedan några medicinfri och hämtar mig så sakteliga.

Sjukvården är bra när det gäller kirurgi med tillhörande narkos, penicillin och lite annat men i övrigt skulle vi med fördel kunna undvara mycket.

Mys upplevelse låter helt förfärlig och läkaren som ordinerade skiten verkar inte riktigt klok.

Elisabeth G

P.S.
Sedan kan jag i viss mån hålla med Marielle. Som jag förstod det var proverna inte bra rakt igenom men det framgår inte riktigt hur allt hängde ihop. Ett förklarande inlägg vore intressant.

Karin

Jag kanske är trög men jag förstod inte heller riktigt vad som hängde ihop med vad? Gick du till läkaren först för pcos och fick då medicin? Bara förvirrad och vill förstå! 🙈

Karin

Jag kanske är trög men jag förstod inte heller riktigt vad som hängde ihop med vad? Gick du till läkaren först för pcos och fick då medicin? Bara förvirrad och vill förstå! 🙈

Anonym

Vad är det egentligen du söker hjälp för?..

Anonym

Hej My! En liten fundering jag haft är om du skulle köra enbart vegetariskt ett tag. Uteslut köttet. Framförallt det röda köttet. Träna mer ”Hiit”. Hög intensiv intervall träning. Små korta pass istället för långa. Kör inga hormoner alls!! När man laborerar mycket så ställer kroppen aldrig om sig. Efter ett kraftigt viktras som du genomgått behöver du återigen chocka kroppen med att göra något helt nytt på naturlig väg. Byt träning, byt kost (dock utifrån behovet).