Nya intressen

När jag var aktiv i mitt drogmissbruk av socker så var mitt intresset 1 - att äta. Jag hade till och med kunnat skriva det på mitt CV - "Vad är dina styrkor?" Svar: att äta snabbt, mycket och länge.
 
Att äta blev mitt main focus. Jag prioriterade bort vänner, släkt och arbete för att få äta ifred. Allt blev tråkigt om man jämförde hur det var att äta. Någonstans kände jag inte mig själv. Vem var jag? Vad gillade jag?
 
Att plocka bort socker är bara första steget i ett liv som tillfrisknad beroende. Sanningen är att tillfrisknad är såå mycket större än drogen, drogen är bara en teknikalitet - ett verktyg för att fly verkligheten och all dess smärta. När vi går in i tillfriknad börjar livet på riktigt. Helt plötsligt står vi där med en oändligt massa tid att spendera. All tid vi har lagt på planera vad och när vi skall äta, ätt faktikskt äta och sedan att återhämta oss från drogen. Helt plötsligt står vi där, nakna.
 
När jag slutade helt med socker var jag 25 år, det är ungt i dessa sammanhang. I 25 år hade mitt intresse och liv handlat om mat, vem var jag nu? Jag hade ingen aning om vad jag gillade eller vad som fick mig att ticka. Det var som Bambi på hal is. Det första året är dessutom det svåraste. Alla högtider, känslor och helger som skulle hanteras utan socker. Det första året handlade mest om vad jag inte fick äta och vad jag fick äta. Sakta men säkert började jag upptäcka livet, jag började att leva. 
 
I början var det stor förvirring. Jag kände att jag behövde nya intressen så jag började springa på massa konstiga aktiviteter. Jag gick hos en spågubbe, på en ekonomikurs, följa massa astrologikonton.... Yoga, personlig utveckling, BodyPump, boxing och herreguuuud vad jag höll på. Det var dock en viktig fas i min utveckling som tillfrisknande beroende som jag är glad blev av. Jag lärde känna mig själv sakta men säkert, började lära känna vad jag tyckte om och inte.
 
Hittills har jag hittat 3 intressen som jag aldrig skulle gissa på att jag hade. Det första är handarbete. Jag älskar att sticka och brodera! Det är för mig terapi. Det har dock inte blivit å mycket av det mitt i stambytet och husbygget, men jag funderar på att inreda ett av rummen i vårt hus till en systudio. Jag vill sy egna kjolar och klänningar, sticka och brodera. Vi får se. Jag har en liten farmor innerst inne som vill sitta och kuckelura med nål och tråd.
 
Det andra intresset jag har hittat är att jag älskar att upptäcka. När jag och Martin är utomlands älskar vi att snöra på oss skorna och promenera runt på nya platser. Vi betalar inte för muséeum eller så särskilt ofta, men vi älskar att ströva runt och se de vardagliga platserna. Att ta pauser och sätta oss på ett fik och ta en kaffe. Att prata och upptäcka. Jag har svårt att ligga still och lapa sol, att upptäcka och promenera är fantastiskt.
 
Det tredje intresset är grisar. När jag tänker eller ser grisar så börjar jag nästan gråta av stora kärlekskänslor. Jag kan ligga i timmar och se videos eller bilder, att läsa på om grisar och tänka på dem. När jag är ledsen så har Martin grisvideor sparade han visar mig snabbt som attans. Jag kan inte vara ledsen och tänka på grisar samtidigt. Vår dröm är att ha 2 minigrisar hemma. Som det ser ut nu får vi inte ihop det praktiskt utan att grisarna blir plågade, de behöver utrymme och böka och vårt hus ligger mitt i ett villaområde. Grisar är intelligenta och känsliga djur och de måste respekteras. Men någon gång är det jag som har en gris som heter Farbror.
 
När du går in i tillfrisknande så väljer du fas 2 av livet. Du kommer lära känna dig helt på nytt och upptäcka intressen som du inte visste att du hade. Du kommer börja leva. Det är spännande och läskigt på en och samma gång, och så otroligt breathtaking. Livet har inte ens börjat än!
 
KÖSS
 
 
 
9
SonjaS

Grisar, det var ovanligt :)

U

Intressant det du skriver, men återigen: skriv från egen synvinkel. Alla sockerberoende känner inte igen sig i det du påstår. Alla är inte utan vetskap om vad de annars vill lägga tid på än att droga socker.

Becka

U: Är du en och samma person som tjatar om "skriv från din egen synvinkel" jämt och ständigt?

Detta är hennes blogg så jag tror vi alla fattar att hon skriver från sin egen synvinkel. Lägg ner skitsnacket. Har du någon annan synvinkel så skriv den istället.

Anonym

Jag undrar lite för du beskriver dig som en person som alltid har varit på fester och har stort och högljutt umgänge. Men så sitter du bara hemma och äter.

Anonym

Becka, varför så otrevlig? Jag reagerar på att hon skriver för oss alla, spesielt när hon har utbildat sig till spesialist på området. Då är det viktigt att skilja på egen och andras erfarenhet. Onödigt att vara otrevlig mot folk du inte känner.

Anonym

Jag är också fd sockerberoende. Har alltid haft andra intressen. Också när jag åt socker. Stöttar att alla inte är lika.

Anonym

You makes no sense whatsoever.

Becka

Ber om ursäkt om jag lät otrevlig, mina hormoner är vilda just nu.

Hur som helst så uppfattar jag det som att My beskriver sig själv. Det står ju i jag-form.

Självklart har alla olika historier och upplevelser.

Jag känner inte igen mig i allt heller.

Hon

Jag känner väldigt mycket igen mig i ALLT! Med tillägg att under mina "icke-äta-perioder" i livet så har jag gått in i andra missbruk, depressioner och destruktivitet...
Jag är äldre än My men har inte varit abstinent lika länge så jag är i början av resan att lära mig vem jag är och att leva på riktigt.
TACK MY!! <3