Intervju med Amanda

Jag är så otroligt glad över att ha fått vara med på över hundrafemtio personers sockerfria resa sedan jag startade mina kurser i början av 2018. Det var så roligt på föreläsningen förra veckan, då träffade jag flera smågrupper av sockersystrar som hade träffats via mina kurser och utvecklat en djup vänskap. Vissa av dem hade träffats övet nätet och verkligen bondat - det var så himla fint att se!
 
Det finns några få kursplatser kvar till kursen Sockerfri NU! i Stockholm 22-23/11.  Maila mig på: LCHFingenjoren@outlook.com. All info om kursen hittar du HÄR (LÄNK)
 
Kan du inte ta dig till Stockholm har jag även en webbkurs, även om Du hittar den HÄR (LÄNK)
 
Jag intervjuade en tidigare deltagare på min kurs - Amanda Blixt - för att hon vill sprida sitt tillfrisknande vidare. Vi behöver och ska verkligen inte kämpa med detta själva, det finns hjälp att få! Samma hjälp som tog mig ur ett återfall som varade fram och tillbaka i 5 år och gjorde mig -95 kilolättare. Det är den kunskapen jag förmedlar i mina kurser.
 
 

Hej Amanda! Va fint av dig att du vill sprida ditt tillfrisknande vidare! Första frågan: vad var det bästa med kursen?

Det bästa med kursen var att få de redskap och den kunskap jag behöver för att kunna leva ett liv utan socker. Att träffas varje vecka och att få kontakt med andra i samma situation betydde väldigt mycket. Mer kunskap om sjukdomen är väldigt viktigt för mig och jag är så otroligt glad att jag tog mig tid och råd att ge mig själv detta. Det är de bästa jag gjort!  

Hur såg livet ut innan kursen?

Mitt liv innan kursen såg väldigt svart ut. Utåt sett hade jag allt man kan drömma om, jag var en ”glad ”småbarnsmamma, hade alltid full rulle, jag fanns alltid där för andra så fort det behövdes. Jag var en prestationsprinsessa ut i fingerspetsarna som slog på mig själv för minsta lilla skavank eller fel. Sa aldrig nej och körde över mig själv och mina behov hela tiden och dövade alla känslor med socker.

Jag hade insett cirka ett halvår innan att jag var sockerberoende och hade lyckats hålla mig ifrån det i cirka 2 månader på egen hand. Livet blev mycket ljusare utan sockret och de gick ganska bra den tiden. Jag tänkte en dag att jag kunde smaka “bara lite” glass, det var ju ändå snart sommar, solen sken och jag borde väl kunna äta lite som alla andra. Efter det var jag helt fast igen och jag åt konstant under 4 månader, hade inget stopp och kände mig så maktlös. Lika snabbt var jag nere i mina mörka tankar; ”Att jag inte vet om jag orkar leva om jag mår såhär”. 

 Led du av ditt sockerberoende? Vad kände du gjorde mest ont i livet av att vara aktiv i sitt sockerberoende?

Jag led otroligt mycket. Det värsta för mig var att gång på gång lova mig själv att aldrig mer äta socker, för att i nästa sekund äta igen. Att må så fruktansvärt dåligt och känna den maktlöshet jag kände är inget jag önskar någon. Att smyga, ljuga och gömma är så skamfullt. Att hela livet styrs av att få äta det är fruktansvärt.  

Hur hade du försökt sluta med socker innan kursen?

Många gånger. Innan jag insåg att jag var sockerberoende handlande allt om att försöka hålla vikten bara för att kunna fortsätta äta. Jag har flera gånger varit med i viktväktarna, jag har haft så många gymkort och tränat i perioder bara för att kunna fortsätta äta och hålla vikten någorlunda. Provat olika dieter för att sedan hetsäta, och så höll det på under många år.

Hur mådde du innan kursen?

Jag mådde väldigt dåligt men jag var så bra på att dölja det. Jag hade ett leende på läpparna och körde på utan att känna efter. Livet med små barn, jobb, hämtningar/lämningar på förskolan, ha ett pedantiskt hem och att alltid åka och hjälpa andra i nöd när barnen somnat var ingen bra kombination. Allt har också lett till utmattning som jag kämpar med men jag är så otroligt tacksam att jag idag är sockerfri och det har räddat mitt liv.

Vad var det som fick dig att söka hjälp? 

Det som fick mig att söka hjälp var att livet var så mörkt att jag var tvungen till förändring. Att sluta med socker var för mig som att en bästa vän dog. Det var en oerhört stor sorg att behöva sluta med “det bästa” jag visste men det var nödvändigt för att kunna fortsätta leva. 

När kände du att botten var nådd?

När min botten var nådd levde jag egentligen det liv jag alltid drömt om. Jag hade nyss fyllt 25 år, jag hade två små döttrar på 7 månader och snart 3 år, hade en helt fantastisk man, vi bodde i ett fint hus och hade bra med pengar. Fantastiska vänner och utåt var mitt liv perfekt. Men allt var så svart, jag tänkte varje dag att snart orkar jag inte leva mer. Jag var så tankebesatt och sockret styrde mitt liv. Jag åt från tidig morgon till sen kväll. Jag mådde så fruktansvärt dåligt och insåg att om inte en förändring skedde skulle jag inte orka fortsätta. Då började jag googla på socker och beroende och en helt ny värld öppnades, jag kom över Bitten Johnssons bok” Sockerbomben 3.0”. Hittade även podden “Sockersystrar “och insåg väldigt fort att jag var sockerberoende.   

Hur blev livet efter kursen? 

Livet med sjukdomen sockerberoende är ingen dans på rosor. Det är en “dag för dag” sjukdom som aldrig tar semester. Livet är inte alltid lätt men vilken otrolig skillnad de är på mitt liv idag. Idag har jag varit utan socker och mina primära droger i 14 månader och mitt liv är så mycket ljusare. Det är helt fantastiskt. Jag ser på mig själv på ett nytt sätt med ett helt annat värde. Jag är värd att må bra, värd att inte låta mig bli överkörd av andra. Jag vill ge mig själv de bästa förutsättningarna varje dag och det är så häftigt. Jag har fått så mycket ny kunskap och nya intressen som jag aldrig trodde jag skulle ha. När sockret inte längre styr mitt liv har jag så mycket mer livsglädje och utrymme för de jag verkligen tycker om och som är viktigt för mig. 

Hur är det att veta om och känna till andra sockerberoende?

Det är otroligt viktigt. Jag känner mig ibland väldigt annorlunda i vårt samhälle fullt av sockerkonsumtion och då känns det så skönt och viktigt att känna och veta om andra med samma sjukdom.

Vad var det bästa du fick med dig från kursen?

Det bästa är att jag fått med mig redskap och handlingsplaner för att undvika återfall och att falla in i sockret och ner i mörkret igen. 

Vad är den största skillnaden från idag mot innan du gick kursen? 

Den största skillnaden är mitt tänk om mig själv. Idag är jag en person som värnar om att må bra, jag gillar oftast den jag ser i spegeln vilket jag inte gjorde när jag var i sockret. Jag har fått nya drömmar om livet. Min familj har också fått ett mer hälsotänk genom detta vilket är så oerhört betydelsefullt för mig. Jag rekommenderar verkligen denna kurs till alla med sockerberoende. Det är så oerhört svårt att se en lösning när man är i mörkret, jag vet själv vilken kamp det är, men jag vet också hur livet är utan besatthet och det är värt allt - jag lovar!
 
Känner du igen dig i Amandas berättelse? Om att alltid behöva kämpa med 100 olika dieter? Tveka inte - ta hjälp!! Det är såå värt det! 
 
Är det pengarna som bekymmrar så är delbetalning helt OK - viktigast är att du mår bra och får hjälp!
 
Läs mer om om kurserna HÄR (LÄNK)
 
KÖSS
1
Viktoria Andersson

Hej, Fin blogg du har! // Vichys