När man blir normal i maten

Carnivore är faktiskt det bästa som har hänt mig på många plan. I alla fall när jag upptäckte mejerifri carnivore, med smör funkade det inte så bra då jag insåg att jag tålde det sämre än vad jag hade trott. 
 
I hela mitt liv har jag betingats med att mat är något farligt, något jag måste ha respekt för, något som gör mig illa. När jag vägde 170 kilo och läkaren sa att jag hade 2 år kvar att leva blev maten ett dödshot. Jag förknippade det med så tudelade känslor - ena sidan lust och njutning, andra sidan plåga, skam och ångest. Men man behöver inte väga 170 kilo och få en dödsdom för att ladda mat med ångest, det räcker att vara människa.
 
Vi matas ständigt med ideal om hur vi ska se ut och hur stor plats våra kroppar få ta. Vi lär oss också att matintaget styr våra kroppars storlek och att vi kan reglera det om vi reglerar maten. Vi lär oss att koppla ihop vårt värde med vår kropps storlek. Detta gör att vi utvecklar en fobi till mat och hunger. Äter vi = vi blir större = vi blir mindre värda. Det är inte konstigt att vi är rädda för mat.
 
När du behöver gå på toa, får du ångest då? När du behöver sova, känner du skam? Tror inte det, men med hunger så får vi hela registret, som att hunger skulle vara något osunt, farligt och skamligt. Att uppleva hunger är lika naturligt som att uppleva att vi måste sova för natten. Det är ett sunt och tecken på att du är frisk. Människor som är allvarligt sjuka tappar sin hunger.
 
Det är den moderna maten som slår ut kroppens egna reglersystem, som gör att vi vill äta fast det inte finns en hunger där. 
 
Med carnivore så kan jag lita på min kropp, jag har blivit befriad från stor del av rädslan för hunger. Jag litar på min kropp, när den ger mig signaler på att den vill ha mat så får den mat. För mig räcker det att jag börjar tänka på mat så äter jag. När min kropp är mätt så finns där inga tankar på mat. Jag behöver inte väga, kontrollera eller reglera mängden - det tar min kropp hand om lika naturligt som när jag behöver gå på toa. Det finns inte längre något farligt i att vara hungrig.
 
Keto i all ära, men för min biokemi blir det ändå matfixerat. Jag äter lätt för mycket. Carnivore är som handen i handsken - befrielse.
 
KÖSS
 
 
10