Ger detta mig något?

Världen är så full av stolthet - vi vill ha rätt, vi SKALL ha rätt! Den är full med sårade egon som ställer till med det ena och det andra. Är det inte aggrssivitet och hämndlyssnad så är det dramor och mobbing.
 
Överlag behöver vi fundera på våra känslor på ett konstrukivt sätt. Istället för att fokusera ur en moralisk synvinkel - ifrågasätt nyttan med känslan.
 
Ponera att du har blivit sårad av en person. Det är lätt att bli förbannad och sedan gå omkring i dagar efteråt och älta hur dum-i-huvudet personen är. Du har ju rätt att bli arg - mer ger det dig någonting?
 
Vi är duktiga på att älta oförätter. Ur den moraliska synvinkeln så har vi rätt att bli arga, men ur den kärleksfulla synvinkeln så är det helt uteslutet då det äter energi från dig och ingen annan. Att älska dig själv handlar om att vara snäll mot sig själv och att känna HARM mot något eller någon är att vara destruktiv mot sig själv.
 
Att vara arg är som att dricka ett gift och hoppas att någon annan dör av det. Det gäller alla obekväma känslor. Det tar energi och fokus från det som är nyttigt i livet.
 
Istället för att vara arga bör vi fokusera på hur du blir av med ilskan så snabbt du bara kan då den inte för dig framåt.
 
1. Konstatera att du är arg
2. Skriv ner varför du är arg 
3. Vad är det som ilskan hotar i dig? Din stolthelt, ambition, självkänsla, ekonomiska trygghet kanske?
4. Ta reda på vad som är din del. Kanske vill du ha det på ditt sätt eller så försöker du påverka något som inte går att påverka.
5. Ring en vän och berätta. Prata ur JAG-perspektiv och var noga med att prata om situationen och inte kleta etiketter på personen som att den är "dum i huvudet, falsk och sniken"
 
Som sagt - tänk alltid ur ett energi-perspektiv. Vill du ha rätt eller vill du må bra?
 
KÖSS
 
4

Varningssignaler

Vi sockerberoende är sockerberoende på två plan: fysiskt och psykiskt. Det fysiska är egentligen den lätta biten att ta hand om. Ge fan i att käka saker som bryts ner till socker i kroppen, dvs, kolhydrater. Din kropp ser ingen skillnad på godis å torrt mörkt bröd. Det bryts förr eller senare ner till glukos och stimulerar ditt sug. Efter ngn vecka är vi avgiftade och glukosen är ute ur systemet. Svårare är det med det psykiska suget. Allt det där du kopplar samman med socker. Idag vill jag ta upp HALT, som är en förkortning för:
 
Hungry
Angry
Lonely
Tired
 
Dessa känslor triggar som fasiken. Och när du är sugen: läs då av vilken känsla det är som du har i kroppen och istället för att dämpa den med socker, ta hand om den. Är du hungrig: ät. Är du arg: prata med den du är arg på och berätta hur du känner. Är du ensam: ring en kompis. Är du trött: sov en timma. Annars riskerar du att hamna i sockerfällan. A och O med din sockerresa: var inte rädd för dina känslor, ta hand om dom istället.
 
Jag har märkt hur jag har ändrats så mycket under mina fem år på LCHF. Förut lät jag vem som helst köra över mig, idag är jag grymt duktig på att säga NEJ! När vi inte längre kan dämpa våra känslor, lär vi oss att sätta gränser. Blir jag svinarg på en kollega, säger jag det. Är jag trött mitt på dagen, sover jag. Är jag ensam, tränger jag mig in hos en kompis. Är jag hungrig mellan måltider, käkar jag kokosolja. Jag går först i mitt liv, min abstinens måste prioriteras nummer ett. 
 
Jag har också blivit duktigare att sätta gränser mot min omgivning. Vi har nyss köpt lägenhet och min man är helt lyrisk över flytten. Själv känner jag ingenting just för att jag har så jäkla mycket nu i skolan inför examen. OCh det stressar mig att prata om hur flytten ska organiseras och vilken färg vi ska ha på väggarna. Därför har jag satt upp en lista med min man om "förbjudna samtalsämnen". För det gör mig stressad och då sätter jag min abstinens på spel.
 
Jag lovar dig. Använder du HALT och börjar ta hand om dina känslor, liten bit i taget, sätta dig själv och din abstinens i första rum, så försvinner en stor del av suget. 
 
KÖSS
 
 
7

Orsaksanalys

I fredags var det helt galet roligt! Det hände massor med roligheter i samband med artikeln i Aftonbladet. Jag pluggade dessutom jättemycket och jobbade på eftermiddagen. Stressen var på högnivå! Och därför gick jag på en rejäl nit som jag lär mig fett mycket av. Stress + mat/alkohol = inget bra!
 
På kvällen skulle jag och min man träffa kompisar för att spela lite och ta ett glas vin. Stämningen var euroforisk och alla var på topp! Jag har blivit grymt bra på senaste att äta och dricka lagom, men då är förutsättningen att jag ska vara lugn och fin. Och så var inte fallet! Så det blev lite för mycket av det ena och det andra av livets goda, ingen katastrof, men ändå för mycket. 
 
Istället för att hugga på mig själv letar jag orsaker. Det ger mig liksom nada att skuldbelägga mig själv och ge mig själv ångest. Ångest leder raka vägen till sockerfällan, och vem fasiken vill ligga där å älta? Istället ser jag orsaken: stressDeluxe! Så nu har jag lärt mig det också, och det blir så uppenbart när man kopplar bort ångest och ser saker med klara ögon. Så mitt tips är: se orsaken för vad de är! Låt mig ta ett exempel:
 
Exempel på situation: Jag åt för mycket igår.
 
Orsaksanalys grumlat med ångest:
"Jag är dålig och har ingen självdiciplin"
 
Orsaksanalys med klara ögon:
"Jag var stressad och i och med det klarade jag inte av att vara i nuet och därför åt jag av ren reflex."
 
Vilken orsaksanalys främjar din framtid? Så att du inte åker på nitlotten igen? Precis. Ångest grumlar omdömet!
 
KÖSS
 
 
5