Till pappa Daniel

Kära Pappa Daniel! Eller jag kanske kan kalla dig Pappa Jan? Det hade lika gärna kunnat vara min egen pappa Jan som hade skrivit din debattatikel i Aftonbladet.
 
Låt mig presentera mig själv. Jag heter My och är 27 år gammal. Jag är glad, smal och har slutat gråta för min övervikt, för idag är jag inte längre tjock. Men det fanns en tid när jag var det och det var inte alls länge sedan. Jag har, liksom din dotter, varit sjukligt fet hela min uppväxt. När jag var lika gammal som din dotter är, nio år - så började jag på Viktväktarna första gången. Jag hade då gått hos dietist sedan 7-årsåldern.
 
Precis som med din dotter så hade vi nästan aldrig sötsaker hemma. Precis som din dotter så fick jag tacka nej när kompisarna bjöd på sött. Precis som din dotter fick jag allt mer krympande portioner. Och kanske den största likheten: precis som din dotter så hände ingenting med mitt BMI, hur många restriktioner jag än fick. Eller jo. Det kröp uppåt. Sakta men säkert så jojobantade jag mig till en vikt på 170 kilo som 20-åring.
 
Pappa Daniel. Jag grät också ihop med mina föräldrar. Såg maktlösheten i deras ögon. Besvikelsen varje gång den kalla stålvågen togs fram på sjukhuset. Rädslan och ångesten över att förlora en dotter i förtid. Skammen och ångesten hos mig själv för att jag inte kunde gå ner i vikt. Rädsla, ångest, skam och ännu mer ångest - det är min barndom sammanfattad i.
 
Eftersom jag nyss var där själv, vet jag vilken uppväxt din dotter kommer att få. Låt mig berätta om din dotters framtid. Snart kommer matdagboken introduceras i din dotters liv, om den inte redan har gjort det. Där kommer dietisten be din dotter bokföra allt hon äter. Din dotter kommer ljuga och smyga med maten, skriva att hon ätit mindre än vad hon gör. Du och dietisten kommer inte förstå någonting, enligt dagboken gör hon ju allt rätt. När din dotter sedan blir några år äldre och har mer makt över maten kommer hon börja med olika dieter. Snart kommer du lägga tusentalskronor på pulverdieter, fettdrivande piller och laxermedel. Hon kommer gå ner ett par kilo och framtiden ser ljus ut, för att snart väga mer än vad hon gjorde innan hon började banta. Detta kommer att ske innan hon kliver in i tonåren.
 
Om några år kommer ni bli inkallade till läkaren. Han kommer sitta bakom ett stort skrivbord och bläddra i din dotters tjocka journal. Sedan kommer han presesentera förslaget som kommer ligga som en tung sten över köksbordet några år framöver. Det finns ett ytterligare alternativ, vi kan genomföra en gastric bypass på din dotter. Du kommer att tacka nej de första gångerna, men då det föreslagits sju-åtta gånger kommer du allvarligt börja överväga alternativet att stympa din dotters friska kropp. Ni har ju försökt allt - du har försökt allt - ingenting har lyckats hittills.
 
När din dotter är ensam kommer hon ligga i sin säng och hata sitt liv. Hon kommer ligga och fundera på varför livet är så orättvist mot just henne. Varför hon alltid måste gå omkring och vara hungrig, trött och vara annorlunda de andra barnen. Varför hon måste vara så utpekad i skolan, det är ju bara hon av alla barn som får maten uppmätt. De andra barnen får äta hur de vill, vad de vill.
 
Pappa Daniel. I din debattartikel skriver du att du pratar med din dotter om energiinnehåll och rörelse. Sambandet mellan mat och motion. Eller som jag skulle vilja sammanfatta dina råd, som du fått av sjukvården, ät mindre och spring mer. Jag har själv fått dem inpräntade, om och om igen. Både från tallriksmodellen hos dietisten, decilitermåttet hos Viktväktarna och det sötsliskiga matersättningspulvret jag smakade för första gången som 10-åring.
 
Det är ju som du säger. Det händer ingenting. Gör vi samma gamla sak om och om igen, kan vi inte räkna med nya resultat. Men vet du vad? Det finns en lösning i allt elände. En lösning jag fann som 20-åring. En lösning jag önskade att Pappa Jan hade gett mig redan innan första vändan hos Viktväktarna. En lösning som gjort mig 95 kilo lättare, utan hunger, ångest, skam och framförallt: utan operation.
 
Den lösningen heter strikt LCHF. Jag lovar dig guld och gröna skogar. Jag lovar dig en dotter med normalt BMI. Jag lovar dig en dotter med en normal barndom. Jag lovar dig din dotter den barndom jag aldrig fick.
 
Kärlek, My
 
PS! Dela denna debattartikel - vi MÅSTE ta ett krafttag mot barnfetman NU!
 
 
 
25
monica

Jag tänkte på dig när jag läste överskriften på artikeln. Prata aldrig LCHF med din dotter. Ännu ett påhopp på LCHF. Läste häromveckan i en veckotidning om en person som minskat 50 kg. Vad hon åt? Kolhydratfritt!!. Men LCHF nämndes aldrig. Läste för en 5-6 år sedan i en månadstidning om LCHF träsket. Vad ger man för det. Okunskap i kubik!!

Karolina

Usch, vad jobbigt de verkar ha det. Mitt hjärta blöder för pappa Daniel och hela familjen. Vår familj åt också nyttigt, men jag var ständigt på jakt. Jag hade också lätt att lägga på mig och min mamma var på mig som en hök. När jag åkte till farmor på sommaren och fick äta som jag ville gick jag upp ett kilo i veckan. Hoppas verkligen att denna lilla tjej hittar LCHF som jag också tror är hennes största hopp.

k

Samtidigt finns det ju så många som jag. Som inte var speciellt överviktiga som barn, som var bäst i klassen på idrott trots några kilon för mkt. Och som fortfarande i vuxen ålder har en kroppsångest deluxe startad av ffa skolsköterska. Som absolut inte behöver LCHF för att vara normalviktig och skärpt. Om vuxna hade undvikit att prata vikt med mig när jag var 9 år hade jag varit en på alla sätt friskare människa.

Nina

Bra skrivet! Såg just att en vloggare Vloggar om just den artikeln. Skulle tycka det vore intressant att veta vad du tycker om hennes sätt att resonera? Länkar videon nedan! Kram

https://m.youtube.com/watch?v=5Bo6G98c31U

Nina

Bra skrivet! Såg just att en vloggare Vloggar om just den artikeln. Skulle tycka det vore intressant att veta vad du tycker om hennes sätt att resonera? Länkar videon nedan! Kram

https://m.youtube.com/watch?v=5Bo6G98c31U

Hanna Karlsson

Bra skrivet!

Anonym

Är kraftig själv och tycker så synd om barn som behöver genomlida detta. Har en bekant med ett överviktigt barn. De tycker att de gör allting rätt, men har då fruktyoghurt,marmelad,oboy,juice och cola på bordet. Barnet tycker om nutella på smörgåsen och pappans kommentar till detta är: -Det är ju som smör.
Föräldrar behöver kunskap om socker och dess beroendeframkallande sida!

The EQualified Engineer

Jag känner tyvärr igen allt för mycket från min egen barndom och håller med dig, önskar jag hade vetat om LCHF tidigare.

Jättebra skrivit <3

Anonym

hej My 😊 Jag vill så gärna att min 6åriga dotter och hela min familj ska äta Lchf. Jag tror också det är bäst för vår hälsa. Men hur gör man? Vad serverar man till frukost? (Då barnen tycker turkisk yoghurt å ägg är äckligt) och alla barnkalas, ska mina barn stå å titta på när andra fikar eller ska vi hoppa över alla kalas och släktbjudningar? Mina barn kommer då också växa upp och minnas kompisarnas mammors fikaväskor på stranden medans vårt fika bestod av ost å korv (vilket är jättetråkigt för ett barm ist för nybakade kanelbullar). Å i skolan kommer dom måsta äta massa dåliga kolhydrater eftersom det är vad som erbjuds. Jag vet att jag låter negativ men önskar du har några mer positiva tankar kring dessa frågor? Från en frustrerad mamma som vill hjälpa mina barn på bästa sätt. Kram å tack för att du skriver och berättar om din historia. /Frida

Elisabeth G

Jättebra, My! Hoppas du skickat texten direkt till pappan, så att tösabiten får en chans.

Nettan

Superbra skrivet!! Jag tycker det är så hemskt med all denna fettman som blir allt mer och mer :/ :(


Http://nouw.com/Nettan

Healthy Clean Lifestyle

Hej!

Såg nu att någon svarat på den debattartikeln på aftonbladet.
Jag blev lite frustrerad på svaret... det är inte föräldrarnas fel heller, de gör så gott de kan och vet!
Tänkte mest om du ville läsa svaret. =o)

Ha en fin dag!

http://www.aftonbladet.se/debatt/article23508685.ab

Annelie/Wildrat

Till Frida, läs boken "Det sötaste vi har" av Ann Fernholm. Där kommer du få många tips.

Till My, så bra skrivet. Ditt svar borde också publiceras i Aftonbladet.

Anonym

Sen finns det ju vi som har provat LCHF och som fick lov att sluta för att det påverkade våra kroppar negativt. LCHF är inte något som funkar för alla och kan göra mycket fel om den hamnar hos fel person. Jag har förstörd gallblåsa och lever sen jag åt LCHF, och har gått upp ca 12 kilo på ett halvår, och nu står vågen still hur mycket jag än rör på mig samt minskar på portionerna och tar bort matvaror. Detta är en sida som också bör uppmärksammas kring LCHF.

Erik 2

@Anonym
Tråkigt att det inte fungerade för dig. Det du beskriver är inte symptom från att äta riktig mat LCHF. Gallblåsan blir ful av gallsten när man äter för lite fett. När man sen äter mer fett vill gallblåsan arbeta med att pumpa ut och in galla men då sitter där stenar som fastnar. Operation. Levern blir förstörd av fruktos och etanol. Inte fett. Leverproblem har inget med LCHF att göra. Har du dessa problem beror de på ditt liv före LCHF. LCHF har möjligen gjort dig uppmärksam på skadorna du haft. Nu står vågen still när du rör på dig, minskar portionerna och tar bort matvaror. Det låter som att du håller på med traditionell bantning, kaloribegränsning, och det har aldrig funkat och är inte LCHF. Ät riktig mat, ät dig mätt, undvik alla kolhydrater och allt som smakar sött (inkl mjölk), ät mycket grönsaker, rör på dig lite lagom, typ 30 min promenad var annan/ tredje dag. Man blir bara hungrig och sugen av att röra på sig. Se till att aldrig bli hungrig, ät en bit lagrad ost precis innan du brukar bli sugen, tex varje dag kl 10, kl 14.30, 20.15 ;-) Och ta till av vad My skriver om du har den typen av problematik.

Anonym

Mig hjälper inte lchf, men det betyder ju inte att det inte hjälper någon annan att gå ner i vikt.

Det jag ställer mig emot i att barnet ska äta lchf är att det inte kommer att göra henne ett dugg mer delaktig i vardagslivet med kompisar. Kanske går hon ner, kanske inte, men det är lika mycket förbud för olika saker som när hon äter "vanlig" mat. Det kommer inte att få henne att känna sig mindre konstig...

Anonym

@Erika, att föreslå att någon undviker att röra på sig och håller sig till 30 minuter varannan dag var det mest idiotiska jag någonsin hört. Motion har så många häslofördelar att det borde vara lika naturligt varje dag som tandborstningen.

Anonym

@Erika, att föreslå att någon undviker att röra på sig och håller sig till 30 minuter varannan dag var det mest idiotiska jag någonsin hört. Motion har så många häslofördelar att det borde vara lika naturligt varje dag som tandborstningen.

Anonym

@Erika, att föreslå att någon undviker att röra på sig och håller sig till 30 minuter varannan dag var det mest idiotiska jag någonsin hört. Motion har så många häslofördelar att det borde vara lika naturligt varje dag som tandborstningen.

Anonym

Tack för tipset Annelie/Wildrat! 😊 Jag har varit och lånat hem boken idag från biblioteket.

Ann

Är det verkligen bara jag som ser svår barnmisshandel och för dottern svårt självhat, ätstörningar, självskadande och möjligt självmord? Hur lång tid tar det innan hon förstår att om hon sätter fingrarna i halsen efter maten får hon den villkorslösa kärlek hon nu förvägras. Hela hennes och familjens liv handlar om att hon är tjock och hon vet att det är hennes fel. Det kan inte gå annat än åt helvete.

Ellen

Jag tror du, likaså pappan Daniel glömmer en väldigt viktig sak, att dottern är en person med egna känslor (precis som du och jag).

Låt barn växa upp och bestämma över sin egen kropp, och bestämma om det ska bantas eller ej. Lär barn att de är vackra oavsett, att alla är vackra; oavsett storlek.
Snacka inte kilo, bantning eller LCHF med döttrar (eller söner). Vet du något som är farligare än ett tjockt barn? Självhat, tjockhat, kroppshets och ätstörningar.

Som du själv säger, du hade en massa ångest - är det lösningen? Ska andra unga (eller gamla) gå igenom det?
Tjocka barn är inte problemet - problemet är vuxna (föräldrar i det här fallet) som hatar (både sig själva, tjocka och sina barn). Inget barn föds med självhat och ångest, det kommer ju någonstans ifrån (till exempel självhatande föräldrar!!!!!!!!!!).

Ät LCHF själv, ge dina barn det om du vill - men snacka inte bantning eller kroppar, värdera inte kroppar och hata inte din egen kropp.

Pussytive Pleasure

Väldigt bra uttryckt och skrivet .
Trodde först dock att slutklämmen skulle vara (lösning) Visa ovillkorlig kärlek, eller något i den stilen . Men förstår att konkreta råd och tips är det bästa när man som förälder och barn är i denna situation.

Men det måste verkligen, generellt ,bli mindre kroppshets. vi måste sluta med att kommentera varandras utseenden och kroppar jämt. Speciellt föräldrar måste sluta vara så utseendefixerade med sig själva , det lär barn att de bara duger om de ser ut på ett visst sätt och sedan mår dåligt om de ser annorlunda ur eller är för smala/tjocka. Jag har genomgått både fixering hos föräldrar (av deras egna kroppar), sjuksköterskor som kommenterar , vänner ... Ledde bara till vikt som går upp och ner hela tiden.

Anonym

Vad tycker du om denna tjejens svar till pappan? https://m.youtube.com/watch?v=5Bo6G98c31U

Anonym

Vad tycker du om denna tjejens svar till pappan? https://m.youtube.com/watch?v=5Bo6G98c31U